Fru talman! Moderaternas syn är att statens uppdrag normalt sett är att ge ramar och regler för näringsliv och företag, inte att äga och driva bolag. Staten är dock en stor ägare och kommer att vara så under överskådlig tid. Det ställer krav på tydliga principer. En av de principerna debatterar vi här och nu. Det handlar om samhällsuppdrag för de statliga bolagen.
Den här debatten berör en granskning som Riksrevisionen har gjort av statliga bolag i de fall de har ett samhällsuppdrag att ta ansvar för. Riksrevisionen konstaterar att det framgår att man har ett samhällsuppdrag men att det inte säger någonting om den samhällsnytta som man ska uppnå. Detta bedömer Riksrevisionen som anmärkningsvärt. Samhällsnyttan är ju vårt sätt att mäta vad vi får för våra skattemedel.
De statliga bolagen har i viss mån fått uppdragsmål. Uppdragsmål ingår i tre delar av det som de statliga bolagen ska ägna sig åt. Från regeringens sida definierar man för det första uppdraget med dess syfte och samhällsnytta. För det andra definierar man vad bolagen ska göra, och för det tredje fastställer man uppdragsmålen. Men det är fortfarande långt ifrån alla som har uppdragsmål. Riksrevisionen konstaterar att de leder till tydligare mål, vilket är förståeligt, eftersom man styr mot målen och kan mäta dem. Detta är alltså ett väldigt viktigt verktyg för att förtydliga varje bolags uppdrag.
Riksrevisionen skriver att 8 av 23 bolag har fått fastställda uppdragsmål sedan 2013. Riksrevisionen påtalar också att processen med att ge bolagen uppdragsmål går väl sakta och menar att det kan ta ytterligare uppemot hela sju år med nuvarande takt innan man är i hamn med att ge de här målen.
13 av de statliga bolagen säger i undersökningen att de är underfinansierade i sitt samhällsuppdrag. Det är det de har meddelat när man har frågat dem om deras arbete med de här samhällsuppdragen. Det innebär att man har mindre pengar än vad det kostar.
Det sägs också att det finns ett långsiktigt finansieringsproblem för ett antal statliga bolag. Det innebär att de framöver inte kommer att kunna lösa det med de pengar de har. Tre bolag har sagt att de inte kan fullfölja uppdraget fullt ut som det är nu, och det är bara två bolag som angett att ägaren givit någon anvisning om hur en potentiell målkonflikt med andra uppdrag ska hanteras. Ett flertal bolag efterlyser att finansieringsfrågan ska hanteras mer långsiktigt i dialog med ägaren, vilket skulle kunna reducera risken för målkonflikter.
Fru talman! Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag tar upp mycket bra och framåtsyftande frågeställningar kring styrning av de statliga bolagen för ökad transparens, för effektiv användning av skattemedel och för att veta hur konkurrenssituationer och måluppfyllelse ska klaras.
Det framkommer i rapporten att samhällsuppdrag och risken när det gäller likvärdiga konkurrensvillkor med eventuella privata konkurrenter kan komma i problemställning. Det är viktigt att de statliga bolagen med samhällsansvar inte blir över- eller underfinansierade. Det måste man undvika. Annars står konkurrensen på spel. Man har att rätta sig efter lagar och regleringar som motiverar tydliga beslut på det här området.
Själv har jag ägnat mig åt kvalitetsgranskningar i det civila, utanför riksdagsuppdraget. Öppna jämförelser och mätbara mål är otroligt viktiga för att man tydligt ska kunna följa effekter och kostnader av det som ska åstadkommas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag
I detta betänkande har Alliansen en reservation som jag vill yrka bifall till. Den säger att vi vill se ett påskyndat genomförande av de uppdragsmål som de statliga bolagen ska ha, så att det inte drar ut på tiden. Vi vill också se en tydlig rapportering till riksdagen angående samhällsuppdragen i de statliga bolagen.
Regeringen har å sin sida svarat på rapporten. De säger att de arbetar utan dröjsmål med processen att se till att uppdragsmålen kommer på plats. Men det finns ett "men". De skriver att hur snabbt de kan gå fram beror på förutsättningar och tillgängliga resurser. Det innebär då väldigt oklara tidsaspekter framåt. Det kanske tar 10-12 år.
Angående riksdagsuppdraget är det tydligt att Riksrevisionen skriver att det behövs ett förtydligande i redovisningen till riksdagen. Man understryker det väldigt väl. Det har näringsutskottet också gjort. Därför har Alliansen också understrukit det i reservationen: att det måste bli bättre.
(Applåder)