Herr talman! Vi debatterar NU24 Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag .
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 172, som handlar om Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag, och en motion som har väckts med anledning av skrivelsen.
Jag börjar med motionen, som på inget sätt förvånar mig när det gäller borgarnas syn på statligt ägande av bolag. De skriver som brukligt att statens huvudsakliga roll ska vara att reglera marknaden, inte att driva företag på konkurrensutsatta marknader. Det statliga ägandet av bolag bör enligt motionärerna koncentreras till de bolag som har tydliga samhällsuppdrag eller andra för staten centrala åtaganden.
Här passar det för mig utmärkt att ställa frågan: Hur skulle det ha gått med stadsflytten i Malmfälten om LKAB till exempel hade haft sina ägare på andra sidan Atlanten? Skulle de ha investerat dessa miljardbelopp i allt som den nya huvudnivån innebar med att flytta två stadsdelar i Malmberget och Kiruna? Skulle ägarna, om de inte hade varit svenska staten, ha tömt bolaget och stuckit? Frågan får hänga i luften så länge.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag
Nog om tron på den fantastiska kapitalismen och marknadskrafterna.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort i sin rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag.
Kort skulle man kunna säga att regeringen ger sig i fråga om att återrapporteringen inte har varit den bästa och att skärpning ska ske. Det kommer upp en intressant iakttagelse som regeringen framhåller som viktig: att bolag med samhällsuppdrag ska jobba fram en uppdragsmålsprocess som ska genomföras för samtliga statliga företag som har riksdagsbeslutade samhällsuppdrag. Detta pekar även Alliansen på i sin motion.
Jag har ju ställt mig bakom utskottets ställningstagande om att riksdagen bör avslå motionen från Alliansen mot bakgrund av att en uppdragsmålsprocess för närvarande pågår och att regeringen avser att utveckla rapporteringen till riksdagen när det gäller hur statliga bolag uppfyller sina fastställda mål.
Jag vill i sammanhanget dock tydliggöra min principiella syn på statens företagsägande. Det gör jag och Vänsterpartiet med ett särskilt yttrande i betänkandet.
Jag menar att staten i högre grad än vad som nu är fallet bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Kravet på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. De statliga bolagen ska användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart. De ska också användas för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd.
Om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor. De statliga bolagen ägs av medborgarna gemensamt och har därför enligt min mening ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner.
Herr talman! Jag skulle med glädje ha tagit del av en uppdragsprocess som skulle ha varit tydlig och en kontinuerlig återrapportering när Sveaskog fick i uppdrag av riksdagen 2002 att sälja av 10 procent av den produktiva skogsarealen till förmån för landsbygden. Här såldes alltså in ett förslag till riksdagen om denna försäljning som skulle bidra till landsbygdsutveckling, och köparna skulle vara från orten. På det sättet skulle man få bättre förutsättningar för överlevnad i skogs- och lantbruksorter i glesbygden. Men hur blev resultatet? Varför frågar sig ingen riksdagsledamot från Alliansen och inte heller regeringen hur andemeningen i samhällsuppdraget fungerar? Varför frågar man sig inte om man följde ursprungstanken när statlig egendom började säljas ut, givetvis med en god tanke? Men hur blev det? Blev det utveckling på de orter där Sveaskog sålde mark eller skog?
Herr talman! Jag kan ge lite information om vad som hände på några orter i alla fall. Skogar med lite höga naturvärden som Sveaskog inte hade för avsikt att avverka blev avverkade efter att någon annan blev ägare till skogen. Ortsborna förlorade jakten på den mark som blev såld. Sveaskog sålde i början till intressenter som själva fick peka ut vad de var intresserade av att köpa. Men kontentan blev att Sveaskog fick sämre arrondering på sitt skogsinnehav på flera orter. Sveaskogs skogsinnehav kunde ibland bli inlåsta bakom privata skogar som köptes längs skogsbilvägarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag
Sveaskog gjorde ingenting fel; de följde ett uppdrag som de hade fått. Men riksdagen har aldrig frågat sig vad det blev av uppdraget. Här kan man verkligen säga att det är jätteviktigt att följa upp samhällsuppdrag. De följde inte så värst länge regeln om att man skulle bo på orten. Det finns säkert många som bor på orten som fick köpa skog och där förstärkningen för orten blev som den var tänkt. Men tyvärr blev det även en ren investering för många penningstarka som aldrig kommer att bosätta sig där eller för den delen bidra till landsbygdens förstärkning. Att det sedan finns bra köpare oavsett med vilken tanke de investerar är en sak, men argumentet för försäljningen som såldes in till riksdagsledamöterna 2002 höll inte.
Herr talman! Vad man nu i dagarna ser när Sveaskog går ut och begär anbud på skogsegendomar är att de är i en sådan storleksordning att inte några bybor förmår att tävla med penningstarka investerare, som köper dessa till antingen jakt eller bara som en säker investering.
De argument som Riksrevisionen använde sig av när vi häromveckan debatterade stöd till solceller skulle verkligen ha varit på sin plats flera gånger i utvärderingarna om samhällsuppdragen, nämligen att det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart. När det gäller försäljning av våra gemensamma egendomar, oavsett om det är skog eller delar av bolag, borde väl samma fråga vara på sin plats när det gäller det samhällsekonomiska: Blev det bra eller inte?
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och ber er att notera Vänsterpartiets särskilda yttrande i ärendet.
(Applåder)