Herr talman! Betänkandet NU27 om ombildningen
av Landshypotek är ett exempel på att ett i
huvudsak bra och hos berörda parter förankrat
beslut vid rätt tidpunkt är bättre än ett -- enligt vissa
debattörer -- perfekt, men inte alltför väl förankrat
beslut vid fel tidpunkt. Kort sagt: Det är viktigt att
riksdagen fattar ett beslut i morgon.
Hypoteksbankens kreditvärdighet nedgraderades i
början av detta år. Prognosen är negativ till följd av
en försvagning av bankens tillgångar, men också på
grund av dröjsmålet med förslaget om ombildning.
Ytterligare försämrade upplåningsvillkor skulle
kunna bli en följd av att osäkerheten kvarstår. Att
då som utskottsreservanten Bengt Dalström och
hans partikollega Bo G Jenevall föreslår avvakta ett
nytt förslag från regeringen så att beslut kan fattas
under hösten 1994 är mot den bakgrunden inte
särskilt ansvarskännande. Det skulle innebära en
förlängd och fortsatt mycket riskabel osäkerhet för
låntagarna.
Att det skulle behöva dröja ända till nu, sedan det
första utredningsförslaget presenterades 1989, är
naturligtvis beklagansvärt. Det är i varje fall inte
något särskilt starkt argument för en ytterligare
försening, nu när vi också kan falla tillbaka på att
en enig landshypoteksföreningsrörelse sedan förra
sommaren står bakom den nu framlagda
organisationslösningen.
Vad det handlar om, herr talman, är att
utskottsmajoritetens förslag innehåller
komponenter som tillgodoser både statens
intressen och landshypoteksorganisationens
önskemål. För statens del handlar det i första hand
om att kunna avveckla den av staten garanterade
grundfonden, som för närvarande uppgår till 2,3
miljarder. Sedan något år tillbaka får inte
grundfonden beaktas vid beräkningen av
kapitalbasen. Landshypoteksbanken hade ändå vid
årsskiftet 1993--1994 genom en stabil vinstnivå nått
en kapitaltäckning på 10,7 %.
Förslaget medför att arbetet med att avreglera
kreditmarknaden och skapa en önskvärd
konkurrensneutralitet tar ytterligare ett steg
framåt. Den önskvärda avvecklingen av den
specialreglering som gäller landshypoteken kan
påbörjas liksom en anpassning till EES-avtalets
regler om stöd till företag.
Fördelen med det framlagda förslaget för
landshypoteksorganisationen är att man efter ett
övergångsskede kan välja den associationsform
som man själv finner vara lämpligast. Utskottet
preciserar i betänkandet vilka förutsättningar som
skall gälla för en fusion mellan den enligt förslaget
nybildade ekonomiska föreningen och det likaledes
nybildade kreditmarknadsbolaget, om
Landshypotek beslutar att driva verksamheten i
ekonomisk förening.
Enligt regeringsförslaget skall den ekonomiska
föreningen som bildas ha till ändamål att bl.a.
lämna ekonomisk rådgivning till sina medlemmar,
att göra kreditbedömningar samt att äga och
förvalta aktierna i kreditmarknadsbolaget. Det
förefaller som att man på den punkten har tagit
hänsyn till Lagrådets synpunkter.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i
betänkandet och avslag på reservationen från Ny
demokrati.