Fru talman! Vi skall nu debattera ett ärende som
behandlar en förändring av Hypoteksbanken, en av
de få banker som är mycket välskött och nästan inte
har haft några kreditförluster.
I en promemoria har utförligt behandlats
Hypoteksbankens och de tio
hypoteksföreningarnas historik, liksom två tidigare
offentliga organisationsutredningar, vilka båda
tillkommit på initiativ av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen. I promemorian har
också redovisats LRF:s roll i organisationsfrågan
och några av de metoder som LRF använt sig av för
att driva igenom sin uppfattning i frågan.
I de diskussioner som tidigare ägt rum i
Finansdepartementet -- först under den
socialdemokratiska regeringen och sedan under
den borgerliga -- har målsättningen hela tiden varit
att Hypoteksbanken skall, även efter en eventuell
omorganisation, ges en sådan struktur att största
möjliga trygghet för placerare och låntagare
erhålls. Man har också beaktat
konkurrensneutralitetsaspekten genom att
förutskicka att det nya kreditinstitutet måste arbeta
på lika villkor som jämförbara institut. Tillgången
till riskkapitalmarknaden har därvid ansetts vara en
förutsättning för att de nu angivna kriterierna skall
kunna uppfyllas.
De två statliga utredningarna har gett klart uttryck
för dessa tankegångar. Såväl Riksbanken som
Finansinspektionen har uttalat sig i samma
riktning. Även den första lagrådsremissen, som i
oktober 1992 utarbetades inom
Finansdepartementet, bygger på samma
tankegångar. Man har särskilt påpekat att
Hypoteksbanken genom sin breda verksamhet,
reglerad i lag som en gång tillkommit på statligt
initiativ, får betraktas som ett halvofficiellt organ
för vilket staten har ett särskilt ansvar.
Mot den angivna bakgrunden har berörda statliga
utredningar och myndigheter klart uttalat att
banken skall bedriva sin fortsatta verksamhet i
aktiebolagets form.
I propositionen föreslås att
landshypoteksföreningarna skall ombildas till en
enda ekonomisk förening. Hypoteksbanken
överlåter sin rörelse, liksom
obligationsskyldigheterna och övrig tillgång till
bolaget.
För närvarande får finansieringsverksamhet inte
bedrivas i ekonomisk förening. Regeringen
kommer senare att föreslå lagstiftning som gör
detta möjligt. Regeringen föreslår därför att
riksdagen godkänner att Landshypotek -- om
institutet så önskar -- driver verksamhet efter den 1
januari 1998 i ekonomisk förening. En
förutsättning är dock att bolaget vid fusionstillfället
har en kapitalbas som består av minst 6 % av
primärt kapital.
Beträffande förslagen i övrigt hänvisas till
propositionen.
Propositionen föregicks av en remiss till Lagrådet.
I propositionen finns lagrådsremissens lagförslag
redovisade, liksom Lagrådets yttrande över
förslagen. Av särskilt intresse är Lagrådets två
huvudinvändningar mot förslagen.
Den första invändningen gällde frågan om den
föreslagna föreningen över huvud taget uppfyllde
de grundläggande kriterierna för att vara en
ekonomisk förening enligt reglerna i 1 kap. 1 §
lagen om ekonomiska föreningar.
Den andra viktiga invändningen gällde förslaget i
propositionen att den nya ekonomiska föreningen
inte före den 1 januari 1998 får ingå avtal med
bolaget om att detta skall slås samman med
föreningen.
Lagrådet konstaterade att det för närvarande inte
är möjligt att bedriva finansieringsverksamhet i den
ekonomiska föreningen. Enligt Lagrådets mening
borde det dock inte komma i fråga att anta en
lagregel som har sin utgångspunkt i något som i dag
inte är lagligt. Lagrådet avstyrker därför förslaget i
denna del.
Regeringen säger i propositionen att det inom
landshypoteksföreningarna i dag finns en stor
kapacitet för att till medlemmarna tillhandahålla
ekonomisk rådgivning och att medlemmarna bör
kunna begagna sig av denna tjänst.
Ekonomisk rådgivning förutsätter erforderliga
resurser och kompetens hos vederbörande
personal. Sådana finns inte för närvarande och har
inte tidigare funnits i banken eller hos
föreningarna. Man har i stället hänvisat låntagarna
till LRF:s konsultverksamhet eller till annan
ekonomisk rådgivning. Detta har inte alls berörts i
propositionen. Den nuvarande kompetensen är
helt och hållet anpassad till bankens och
föreningarnas kreditverksamhet. Det är på grund
av det anförda långt ifrån klart att det i
propositionen tillfogade lagförslaget uppfyller det i
lagen om ekonomiska föreningar uppställda kravet
på främjande av medlemsintressen.
Den andra huvudinvändningen från Lagrådet --
beträffande regeringsförslaget att införa
lagbestämmelserna som grund för något som i dag
inte är lagligt, dvs. förbudet för ekonomisk
förening att bedriva finansieringsrörelse -- godtogs
av regeringen.
I praktiken innebär detta att man begär att
riksdagen skall godkänna möjligheterna till en
fusion mellan föreningen och bolaget fastän
riksdagen ännu inte tagit ställning till något förslag
om att ekonomisk förening skall få bedriva
finansieringsrörelse. Man måste ställa frågan: Är
detta över huvud taget konstitutionellt möjligt?
Man har bortsett från utredningsförslagen och de
två tyngsta remissinstansernas uppfattning.
Dessutom har man frångått sin tidigare deklarerade
ståndpunkt i fråga om vad som kan anses bäst för
hypoteksorganisationen och bäst
överensstämmande med den övergripande
kreditmarknadsregleringen. Man har t.o.m ansett
sig delvis kunna bortse från Lagrådets synpunkter.
Det är mot denna bakgrund alldeles klart att
propositionen är ett resultat av en politisk
uppgörelse med Centern, som här helt har gått
LRF:s ärenden.
Man bör i detta sammanhang erinra sig vad som
hände med Föreningsbanken, som under ett
skede -- på initiativ av LRF -- var organiserad som
en ekonomisk förening men som tvingades att
blixtsnabbt förvandla sig till aktiebolag för att
kunna skaffa erforderligt riskkapital. Alternativet
hade varit finansiell katastrof med kraftfulla
åtgärder från statens sida som enda
räddningsmöjlighet.
Ratinginstitutet Standard & Poors har nedgraderat
hypoteksbanken vid två tillfällen, båda gångerna
med motiveringen att bankens framtida
organisation var oklar. Stor osäkerhet får anses
råda beträffande ratinginstitutets kommande
bedömning av ett till ekonomisk förening ombildat
bolag. Varje nedgradering betyder dyrare
upplåning och åtföljande dyrare utlåning. Det bör
mot denna bakgrund ställas stora krav på att ett
politiskt beslut att omvandla ett nyligen etablerat
kreditmarknadsbolag till ekonomisk förening är
riktigt med hänsyn till behovet av en väl fungerande
kreditmarknad och det allmännas intresse av att
undvika nya finansiella kriser.
Det i propositionen framlagda förslaget innebär i
organisatoriskt hänseende en betydande risk för att
marknaden inte kommer att uppfatta förslaget som
seriöst. Den kvarlevande banken ges inte någon
chans att på ett övertygande sätt arbeta på
upplåningsmarknaden med den inbyggda risken för
att uppgå i en förening redan efter cirka två år.
Från nu anförda synpunkter måste det anses
betänkligt att redan nu besluta att bolaget skall
kunna omvandlas till en ekonomisk förening efter
så kort tid som har föreslagits. Bestämmelsen om
att en fusion med en ekonomisk förening skall
kunna ske redan den 1 januari 1998 bör därför utgå.
Vår mycket omfattande motion innebär i korthet
följande.
--Landshypoteks bärande affärsidé, nämligen lån till
lantbruket och dess binäringar till fördelaktigast
möjliga villkor, bibehålls.
--Hypoteksbankens och föreningarnas
kreditrörelse överförs till ett nybildat
kreditmarknadsbolag.
--Den kooperativa karaktären bevaras genom att
föreningarna blir ägare till detta bolag.
--Genom konsortialavtal och hembudsskyldighet
säkerställs att föreningarna även i framtiden blir
majoritetsägare i bolaget.
--Föreningarna ges rätt att emittera s.k.
landshypoteksbevis.
--Genom bolagsformen får Landshypotek också
tillgång till riskkapitalmarknaden.
--Hypoteksbanken kvarstår med huvudsaklig
uppgift att förvalta utestående obligationslån.
--Hypoteksbankens styrelse föreslås ha oförändrat
antal ledamöter, dvs. sex ledamöter. Regeringen
skall utse tre ledamöter inklusive ordförande och
vice ordförande.
--I det nybildade kreditmarknadsbolaget föreslås
att staten utser ordförande och att övriga ledamöter
godkänns av Hypoteksbanken.
--Det nya bolaget föreslås få namnet
Hypoteksbanken AB.
Vi har väckt en mycket omfattande motion i det här
ärendet med ett komplett lagförslag. Vi ifrågasätter
å det bestämdaste att man kan hantera den här
frågan på det sätt som har föreslagits i
propositionen och som senare en bildad majoritet
föreslår i det aktuella betänkandet.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag avslag på
propositionens förslag och bifall till vår reservation.
Slutligen, herr talman, vill jag, med hänsyn till att
detta är den sista debatten i näringsutskottets
frågor som jag deltar i, framföra ett tack till
ledamöterna i utskottet. Det har varit trevligt och
intressant vid de tillfällen då jag har deltagit vid
ärendenas behandling. Jag önskar alla ledamöter
en trevlig sommar.
I detta anförande instämde Bengt Dalström (nyd).