Fru talman! I den här propositionen föreslås en ny
lag om internationell rättslig hjälp i brottmål. Det är,
som de två föregående talarna har sagt, en proposition
som det är ganska kämpigt att ta sig igenom för
ickejurister.
Den nya lagen ska reglera åklagares och domsto-
lars samarbete över gränserna i brottsutredningar och
brottmålsrättegångar. De regler som gäller i dag finns
i fyra lagar och ett antal författningar. Det är natur-
ligtvis enklare att få dem samlade i en enda lag.
Den nya lagen syftar till att möta de krav som
ställs på åklagare och domstolar i det internationella
rättsliga samarbetet nu när Sverige snart blir operativ
medlem i Schengensamarbetet och när EU:s konven-
tion om ömsesidig rättshjälp snart är färdigförhand-
lad.
Den nya lagstiftningen kommer att förenkla och
effektivisera samarbetet för svenska och utländska
åklagare och domstolar. Man förenklar kommunika-
tionsvägarna till och från Sverige genom att kravet på
ansökningar om rättslig hjälp via diplomatiska kana-
ler tas bort. Åklagare och domstolar tillåts skicka
ansökningar och svar direkt till varandra utan att
centralmyndigheten blandas in. Man ska också kunna
skicka fax och elektronisk post. Kravet på översätt-
ningar mjukas upp. Centralmyndighetsfunktionen
förs över från Utrikesdepartementet till Justitiede-
partementet.
Målsättningen bör vara att svenska domare och
åklagare ska kunna bistå utländska myndigheter med
samma åtgärder som kan vidtas i svenska förunder-
sökningar och rättegångar. Det torde också leda till
att svenska myndigheters möjligheter att erhålla hjälp
utökas. Vad gäller svenska domstolars möjligheter att
begära rättslig hjälp utomlands regleras detta noga i
den nya lagen. Svenska domstolar kan inte heller
begära hjälp utomlands med andra åtgärder än de som
är tillåtna enligt svensk rätt.
Däremot blir det möjligt, som Kia Andreasson sa-
de, för svenska åklagare att under förundersöknings-
förfarandet begära rättslig hjälp utan begränsningar.
Begränsningen görs av lagstiftningen i det land där
den rättsliga hjälpen begärs.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i en reserva-
tion yrkat avslag på att svenska åklagare ska kunna
begära rättslig hjälp med åtgärder som inte är tillåtna
i Sverige. Men eftersom regelverket i fråga om rätts-
lig hjälp under förundersökningsförfarandet ser olika
ut bör inte svenska åklagares möjligheter begränsas
mer än nödvändigt. Utskottet föreslår att motionen
avslås. I domstolsprocessen krävs det strikta förfa-
randeregler för att uppfylla rättssäkerhetskraven, och
samma flexibilitet kan därför inte tillåtas där.
När det gäller överförande av frihetsberövade per-
soner för förhör från en stat som är medlem i EU eller
från Norge eller Island ska det enligt propositionen
prövas av åklagare. Övriga fall ska prövas av rege-
ringen.
Vänstern begär i reservationen förbud mot att
överföra en frihetsberövad till en annan stat mot hans
samtycke. Man begär också att den frihetsberövade
ges rätt att överklaga beslut om överförande. Utskot-
tet anser att det ska vara möjligt att tvinga frihetsbe-
rövade personer att medverka vid t.ex. förhör inför
domstol eller i brottsutredningar. Bifall till ansökan
från annan stat ska dock inte vara obligatoriskt. Om
omständigheterna är sådana att den frihetsberövade
skulle behöva närvara under en lång tid eller om det
kan befaras att han eller hon ska behandlas på ett för
Sverige oacceptabelt sätt kan ansökan avslås.
Vad gäller överklaganden anser utskottet att det
inte behövs särskilda regler i den nya lagen. Det in-
nebär att åklagares beslut i ärenden om rättslig hjälp i
brottmål inte kan överklagas. Däremot kan lägre
åklagares beslut överprövas av högre åklagare och till
sist av riksåklagare om så blir önskvärt.
Enligt det nya lagförslaget ska Sverige kunna av-
slå en ansökan om rättslig hjälp om ett bifall skulle
kränka Sveriges suveränitet, medföra fara för rikets
säkerhet eller strida mot de allmänna svenska rätt-
sprinciperna. En ansökan får också avslås om gär-
ningen har karaktär av politiskt eller militärt brott.
Om åklagare eller domstol finner att en ansökan bör
avslås på dessa grunder ska ärendet överlämnas till
regeringen för beslut.
I vänsterreservationen tas tre olika yrkanden upp i
denna fråga. För det första vill man inte att regeringen
ska pröva avslagsgrunderna på grund av att det kan
vara utrikespolitiskt känsligt och för att man vill und-
vika godtycke. Utskottet tillstyrker regeringens moti-
vering att man bör begränsa tillämpningen av be-
stämmelserna och göra dem så enhetliga som möjligt.
För det andra säger man att det är otillfredsstäl-
lande att man inte kan avslå en ansökan från EU-
länderna, Norge och Island på grunden att det har
karaktären av politiskt brott. Utskottet delar inte den-
na uppfattning.
För det tredje säger man att res judicata ska utgö-
ra en obligatorisk avslagsgrund. Utskottet tillstyrker
att res judicata, dvs. att dom redan har meddelats, ska
vara en fakultativ vägransgrund eller, som vi vanligt-
vis uttrycker oss när vi inte pratar juristspråk, icke
obligatorisk eller frivillig vägransgrund.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-
tänkandet och avslag på reservationerna.