Fru talman! Jag tror också att vi är överens i många av de frågor som är viktiga. Jag är också helt övertygad om att vi kommer att fortsätta ha rätt många skiljelinjer mellan den liberala synen och den socialistiska synen på både skolgång och mycket annat i livet. Det gläder mig också, för annars skulle jag bli orolig för mig själv.
Jag förstår absolut Daniel Riazats fråga. Vi har röstat nämligen nej här i kammaren till många förslag som hade kunnat göra skillnad. Om vissa sa vi till den tidigare regeringen: Om ni till exempel gör förändringar som innebär att små skolor får förutsättningar att överleva kan vi rösta för en ändrad resursfördelning. Den tidigare regeringen valde ändå att inte lägga fram ett förslag som tog hänsyn till de små skolorna. Det var synd. Vi hade kanske kunnat ta vissa steg.
Vi har röstat nej till många av förslagen. Nu när vi börjar förändra vår syn på ganska mycket och håller på att ta fram en ny skolpolitik ser vi att vi behöver se över några av de saker som vi har sagt nej till. Det kommer jag att vara ärlig med. Jag kan också säga att vi, i motsats till vad andra partier försöker få det att låta som, har hindrat förslag från att läggas fram. Det var en del av januariavtalet.
Jag har inget emot att ta ansvar för att vi har gjort det. Jag tycker att man ska ta ansvar för det man gör om man vill vara i den här kammaren. Vi har gjort saker som jag inte tycker var rätt. Men vi har gjort det, och jag står för det. Men jag tycker att vi ska göra annorlunda framöver. Det är verkligheten.
Jag hoppas att fler partier börjar säga: "Vi är redo att ta ansvar för det vi har gjort. Vi är redo att ta ansvar för svensk skola." Man måste sluta med den ansvarsflykt vi ser gång på gång, både när det gäller vad man har gjort och vad som behöver göras framgent.