Herr talman! Jag stöder naturligtvis alla Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservationerna 2 och 13.
Drygt 20 procent av befolkningen i vårt land är över 65 år. Många äldre lever ett aktivt liv mycket längre än tidigare generationer. En del vill arbeta längre upp i åren medan andra ser möjligheten att kunna göra nya saker och delta på andra sätt i samhället. Ändå finns det många som i dag inte ser den äldre befolkningen som en resurs utan snarare som en belastning. Samhället behöver se att äldre tillför mycket ideellt arbete och klarar sig själva långt upp i åren. De äldre som inte klarar sig själva har rätt till en kvalitativ och värdig omsorg.
Därför är vi i Miljöpartiet glada för socialutskottets betänkande 2011/12:SoUl1
Riktlinjer för bemanning inom äldreomsorgen
. Ett enigt utskott gav ett tillkännagivande till regeringen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om myndigheten finner det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden för andra grupper än demenssjuka, som det redan fanns ett uppdrag för. Jag är övertygad om att detta kommer att ha stor betydelse för kvaliteten i äldreomsorgen.
Miljöpartiet menar att samhället utvecklas när människor i olika åldrar möts på ett naturligt och respektfullt sätt på arbetet, på fritiden och inom politiken. Umgänge och kunskapsutbyte över generationsgränserna är viktigt för både unga och gamla och är dessutom en väg att motverka åldersdiskriminering i alla dess former.
Vi kan i Socialstyrelsens redovisning från 2011 se att de vanligaste områdena man söker stimulansmedel för inom Omvårdnadslyftet är rehabilitering och socialt innehåll. Det är uppenbarligen områden som kommuner och landsting ser som mycket viktiga. Det är bra att vården innebär mer än ren ADL-omvårdnad. Vi lever inte av omvårdnad allena.
Läkaren Ellinor Bergdahl visade i sin avhandling att var fjärde person över 85 år är deprimerad. En tredjedel av dem hade inte tidigare fått någon diagnos och följaktligen inte heller någon behandling. Professor Yngve Gustafson från Umeå uttrycker så vist: Människor med demens kan ha ett bra liv. Men människor med depression har inte ett bra liv. Slutsatsen är att rehabilitering och social samvaro är en mycket viktig del i de äldres vardag.
En annan central del för Miljöpartiet de gröna är åldersdiskriminering. Vi förväntar oss att skyddet mot åldersdiskriminering kommer att bli bättre tack vare en proposition som regeringen lagt fram och vars ändringar gäller från den 1 januari i år.
Herr talman! Miljöpartiet vill att alla kommuner ska ha tillgång till äldreomsorgsinspektörer som ska följa upp att såväl den egna som den upphandlade verksamheten följer regler och avtal. Alla avtal ska innehålla sanktioner vid brott mot avtalet.
Det står: Äldreomsorgsinspektörerna granskar äldreomsorgens verksamheter utifrån ett brukarperspektiv. Inspektörerna ska granska såväl beställarfunktionen som utförandet i både kommunal regi och entreprenaddriven verksamhet i förhållande till politiskt uppställda mål och kvalitetskriterier. Det gäller såväl särskilda boendeformer som hemtjänst och övriga verksamheter inom äldreomsorgen.
Detta är hämtat från ett dokument i Alliansens Stockholm. Det är ett gott men tyvärr väldigt ovanligt exempel.
Herr talman! En god vård kräver väl utbildad personal. Tio statliga myndigheter som till exempel Skolverket, Centrala studiestödsnämnden, Socialstyrelsen och Migrationsverket har gjort en analys av förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom äldrevård. Analysen visar att det finns betydande svårigheter att klara uppgiften på kort sikt och framför allt på lång sikt. Särskilt svårt blir det enligt analysen efter 2015.
Myndigheternas sammantagna bedömning är att kraven på god yrkeskompetens kommer att öka. Mycket talar för att arbetet inom vård kommer att bedrivas hos människor i hög ålder och med kognitiva funktionsnedsättningar.
Allt fler kommer dessutom att ha flera sjukdomar. Allt fler bör ha specialiserad kompetens. Fler i personalen bör även ha den kompetens som olika vård- och omsorgsutbildningar inom högskolan ger.
Resultatet av beräkningarna för 2015 visar att en stor brist på utbildad omvårdnadspersonal uppkommer med nuvarande utbildningsdimensionering. Det beräknas enligt analysen att ca 200 000 personer med omvårdnadsutbildning kommer att saknas.
Sedan ädelreformen har två tredjedelar av landstingens geriatriska platser försvunnit. Detta gör att de äldre som är medicinskt färdigbehandlade och inte längre behöver akutsjukvården inte kan få hämta sig utan snabbt skickas hem. De skickas alltför snabbt hem till något tomt, något ensamt och något otryggt. En del av dessa äldre människor är dessutom multisjuka.
Av sjukvården har dessa multisjuka döpts till Svarte Petter. Det är dem som ingen vill ha. Tidigare kunde dessa äldre få vård, rehabilitering och hjälp med hela sin situation på geriatriken och teamet där i nära samarbete med kommunen.
Detta är personal som valt att arbeta med äldre multisjuka. Geriatriken är en nödvändig specialitet som kraftigt måste byggas ut, inte minst med tanke på vår åldrande befolkning.
Finns det anledning att utveckla området? Ja, mer än 19 procent av sjukhusvårdens resurser går till vården av gruppen multisjuka äldre. Det är äldre som senaste året har vårdats mer än tre gånger på sjukhus och fått tre eller flera olika diagnoser registrerade.
Dessa patienter som tar 19 procent av sjukvårdens resurser utgör enbart en halv procent av befolkningen. De siffrorna visar tydligt på ett enormt behov av geriatrisk kompetens. Det gäller naturligtvis inte bara läkare utan även sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Kompetens är
en
nyckel till god kvalitet.