Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i KU:s betänkande nr 6 om Riksrevisionens ledningsstruktur.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens ledningsstruktur
Förslaget innebär att Riksrevisionen ges en ny ledningsstruktur som innebär att Riksrevisionen leds av en enda riksrevisor som är chef för myndigheten Riksrevisionen och ansvarar för dess verksamhet inför riksdagen. Vidare kommer riksdagen att välja en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör, som under riksrevisorn ska kunna ta hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.
För att kunna väljas som riksrevisionsdirektör gäller samma formella krav som för att kunna väljas som riksrevisor. Val av en riksrevisionsdirektör bereds av konstitutionsutskottet, och sådana val gäller för en mandatperiod om sju år med möjlighet till omval. Riksdagen får skilja en riksrevisionsdirektör från uppdraget endast om han eller hon inte längre uppfyller de formella kraven eller om han eller hon grovt har åsidosatt sina ålägganden.
Riksrevisionsdirektörens primära uppgift är att under riksrevisorn ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten. Riksrevisorn bestämmer vilka uppgifter som ska utföras av riksrevisionsdirektören.
När det gäller Riksrevisionens grundlagsreglerade uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten ska riksrevisorn innan han eller hon beslutar att inleda en granskning samråda med riksrevisionsdirektören. Riksrevisorn får delegera till riksrevisionsdirektören att genomföra granskningsärenden, och i sådana fall beslutar riksrevisionsdirektören självständigt hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av den.
Riksrevisionsdirektören ges tillgång till kontakter med riksdagen på samma sätt som riksrevisorn. På motsvarande sätt som gäller för riksrevisorn får riksrevisionsdirektören inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva verksamhet som kan påverka självständigheten i hans eller hennes ställning.
Riksrevisorn tillsätts, på samma sätt som riksrevisionsdirektören, opolitiskt och opartiskt av KU. Hela det arbete som har lett fram till dagens beslut förutsätter att KU lever upp till ansvaret att hantera detta opolitiskt.
Utskottet föreslår med stöd av initiativrätten enligt 9 kap. 16 § riksdagsordningen en följdändring i 1 § lagen (2019:109) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter. Utskottet förordar, fru talman, att förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen ska beslutas enligt 8 kap. 17 § första stycket andra meningen regeringsformen. Enligt denna bestämmelse kan riksdagen anta huvudbestämmelser i riksdagsordningen genom endast ett beslut om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.
Utskottet föreslår att ändringen ska träda i kraft den 1 april 2020.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 16.)