STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap
Fru talman! Kära ledamöter! I en tid när antagonistiska krafter söker undergräva och skapa splittring och säkerhetsläget i vår omvärld försämras gagnas Sveriges säkerhet av långsiktighet, stabilitet och konstruktivt ansvarstagande.
Om vi inte vet om planeringsförutsättningarna är tillräckliga, om ingångna uppgörelser inom olika politikområden håller som de var tänkta att göra och om det grundläggande förtroendet påverkas, då öppnas än mer möjligheterna för andra krafter att utnyttja vår svaghet och ytterligare undergräva vårt samhälle och dess institutioner.
Hur vi agerar i det parlamentariska arbetet, att vi tillsammans förmår att ta beslut som sträcker sig över längre tid, ger en signal om stabilitet till vår omvärld. Vi behöver tänka längre än till morgondagen. Vi behöver förbereda, planera och dimensionera.
Det tar tid att bygga försvarsförmåga. Engagemanget för försvarsförmågan behöver genomsyra alla olika verksamheter och politikområden i vårt samhälle. Så kan vi tillsammans nå mycket längre och få en reell förmågeökning på alla plan.
Det finns risker. Några är om ledarskapet brister, om det är för mycket okunskap eller ointresse för de här frågorna. Då når vi inte de resultat som vi skulle behöva på såväl kort som längre sikt.
Vi står nu inför många viktiga beslut, överväganden och prioriteringar. Vi får sträcka oss åtminstone tio år framåt i tiden för att se vad som behöver göras inom det militära och det civila försvaret.
För ett år sedan, när vi hade budgetdebatten inför 2019, var osäkerheten stor om Försvarsmaktens ekonomi för såväl 2019 som 2020 och 2021. Några veckor före nyår visste inte Försvarsmakten hur de ekonomiska förutsättningarna skulle se ut. Även vi tog vid det tillfället ansvar och motionerade om minst lika mycket till det militära försvaret som man gjorde i den M-KD-budget som fick stöd i kammaren.
Vid förra årets budgetdebatt efterlyste bland andra jag besked från Socialdemokraterna om hur den ekonomiska målsättningen såg ut i Försvarsberedningens pågående arbete. I den debatten och under vårens arbete uteblev svaren på frågorna om ekonomiska ambitioner. Det gick till och med så långt att Socialdemokraterna i Försvarsberedningens rapport friskrev sig från att ge något ekonomiskt löfte i samband med att Värnkraft skulle överlämnas till regeringen.
Eftersom regeringspartierna vid det tillfället inte var beredda att binda sig vid en politisk uppgörelse om försvarsbeslutets kommande ekonomiska ram valde Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att inte skriva under Försvarsberedningens rapport, även om vi till fullo stod bakom förslagen i rapporten.
De ekonomiska förutsättningarna, alla olika förslag i rapporten och kommande försvarsbeslut är en mycket viktig helhet. Målsättningen med Försvarsberedningens arbete var att nå minst det nordiska snittet i andel av bnp, motsvarande 1 ½ procent fram till 2025. Det hade vi med oss när vi tillsammans med Liberalerna och regeringspartierna förhandlade om budgeten för nästa år och de kommande åren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap
Tillsammans träffade vi en uppgörelse, en mycket viktig sådan, i augusti om att tillföra det militära försvaret 5 miljarder för 2022 och ytterligare 5 miljarder per år åren därefter - sammantaget 25 miljarder mer i budgetramen till 2025. Det är en historisk resursförstärkning och ambitionshöjning i enlighet med förslagen i Försvarsberedningens rapport. Det ger betydligt mycket större planeringsförutsättningar vad gäller Försvarsmaktens verksamhet.
Försvarsberedningens förslag innebär att försvarsbudgeten kommer att utökas. Centerpartiet vill att nivån till 2030 ska vara 2 procent av bnp. Det finns många skäl till det. Det försämrade omvärldsläget, inte minst i vår del av världen, kräver ökad försvarsförmåga. I vårt närområde har det säkerhetspolitiska läget försämrats, bland annat på grund av Rysslands politiska utveckling. Hybridkrigföring, gråzonsproblematik, den militära utvecklingen och ökade konflikter i vår omvärld ställer helt nya krav på det svenska försvarets uthållighet, beredskap och krigsduglighet.
Att Försvarsberedningen så tydligt konstaterar att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas manar till handling och gemensamma strategier. Vår förmåga att möta ett väpnat angrepp måste stärkas, och det är nödvändigt i närtid. Centerpartiet anser också att vi bör bli medlemmar i Nato, ju förr desto bättre, för Nato är oerhört viktigt för en fullödig säkerhet i det här området.
Fru talman! Centerpartiet har varit starkt bidragande till de senaste årens resursförstärkningar till försvarets verksamhet. Det är nu viktigt för oss att medverka till konstruktivitet och bredd i kommande uppgörelser men också till en resurseffektivitet, så att vi kan få ut så mycket försvarsförmåga som möjligt för de anslag som kommer att beviljas av Sveriges riksdag.
Det pågår många viktiga arbeten. Det har kommit in underlag från Försvarsmakten som ska analyseras och jämföras med Försvarsberedningens rapport. Nästa år blir oerhört viktigt för att kunna landa nästa försvarsinriktningsbeslut. Tydlighet, förutsägbarhet och hållbarhet i besluten är eftersträvansvärt.
När vi vid nästa budgetdebatt om ett år summerar läget hoppas jag att vi kan se just breda överenskommelser om nästa försvarsinriktningsbeslut här i kammaren.
Låt mig till sist instämma i ett varmt tack till vår ordförande Beatrice Ask för ett mycket fint samarbete.
(Applåder)