Fru talman! Manifesterad genom vår representativa demokrati kan jag konstatera att det svenska folkets försvarsvilja kanske är högre nu än någonsin tidigare.
Sju av kammarens åtta politiska partier står nu bakom en höjning av det årliga försvarsanslaget under de kommande sex åren med, hör och häpna, 33 miljarder kronor. Dessa resurser skapar stora möjligheter, men jag vill understryka att de också är förenade med ett stort ansvar. När Liberalerna nu funderar över 2020-talets försvarspolitik är det två ledord som framskymtar tydligare än något annat. Det ena är kostnadseffektivitet, och det andra är synlighet.
Att på kort tid tillföra stora summor i anslag till en statlig monopolverksamhet är förenat med risker. Därför krävs det, precis som Mikael Oscarsson framhöll, en totalförsvarsinspektion där experter kontinuerligt kan följa upp och revidera totalförsvarsverksamheten i vårt land. Jag tror inte att det kommer att räcka med denna inspektion, fru talman. Jag tror att vi dessutom på allvar i kammaren måste börja fundera på kontrollstationer under inriktningsbeslutets period.
Det andra ledordet är synliga resultat. Om Försvarsberedningen nu blir bönhörd till sist handlar det om att vi ska inrätta fem nya organisationsenheter. Det är K 4 i Arvidsjaur, AMF 4 i Göteborg, F 16 i Uppsala och därtill två infanteriregementen. Detta är synligt. Det kommer svenska folket att uppmärksamma liksom att vi nu fördubblar uttaget till militär grundutbildning till 8 000 värnpliktiga år 2024 eller 2025.
Fru talman! Om vi inte lyckas med kostnadseffektiviteten, om vi inte landar i synliga resultat den här gången, är min bedömning att då kommer resan mot 2 procent efter 2025 att avbrytas.
Strategiskt sett är Sverige inte en halvö utan en ö. När vi föreställer oss en motståndare ser vi honom komma antingen på havsytan eller i luften ovanför. Det är när motståndaren befinner sig där som han är gripbar för oss och sårbar. Det förhållandet har lett till att vi traditionellt satsat på fjärrstridskrafter, det som vi ibland brukar kalla för ett skalförsvar.
Fru talman! Både flygvapnet och marinen kommer även under 20-talet att dominera när det gäller vår försvarsekonomi. Men Sverige behöver också ett försvar på djupet. För snart ett år sedan talade försvarsminister Peter Hultqvist i Sälen. Han uttalade då att nästa försvarsbeslut borde bli ett arméns försvarsbeslut. Jag håller helt med honom.
Sverige kan inte fortsätta att vara ett land som har dubbelt så många stridsflygplan som vi har fälthaubitsar. Det finns ingenting som en motståndare hellre vill slippa än att gå in på marken och fastna där. Om han tvingas till det är det förenat med helt andra kostnader och helt andra risker för denna motståndare.
Fru talman! Det är hög tid att återuppbygga de svenska markstridskrafterna. Jag yrkar bifall till reservation nr 8.
(Applåder)