Herr talman! Ledamoten säger att vi kommer att vara väldigt beredda om det blir kris i Sverige. Men saken är den att befolkningen kanske är beredd medan hälso- och sjukvården definitivt inte längre är det. Vi lever just nu med en kris inom hälso- och sjukvården. Jag ska inte orda mer om det nu.
Den här debatten handlar om apotek och tandvård och även om läkemedel. Bland de läkemedel som är slut hos leverantörer utmärker sig exempelvis smärtstillande medel för barn, vilket är ganska allvarligt, och diabetesläkemedlet Ozempic som också går till överviktiga. Bristen gäller även antibiotika. Det har jag själv fått uppleva när jag fick borrelia och var tvungen att jaga runt trots att jag inte lever vid Kebnekaise utan i Stockholm.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Jag tycker att det här är ett megaproblem och att vi måste göra mer. Min första fråga är vad regeringen tänker göra. Problemet har ju vuxit under ett antal år. Ska exempelvis inte apoteksbranschen som kollektiv vara skyldig att ha lagerhållning? Det finns en mängd frågor.
Ledamoten talade väldigt lite om tandvården, som är en jättefråga just nu. Bland personer med mycket låga inkomster besöker endast 52 procent tandvården inom en tvåårsperiod. Man mätte 2018 och 2019. Det kan jämföras med en andel på 82 procent bland personer med högre inkomster. Det leder till väldigt akuta tandvårdsbesök, specifikt hos folktandvården. Anser ledamoten att det är ett problem? Vad behöver göras?
Ytterligare en fråga rör kravlösheten hos de privata tandläkarna. I dag är det främst folktandvården som tar emot barn, unga och äldre. Det skapar en otrolig ojämlikhet. Jag återkommer till det.