Herr talman! Simon Liliedahl har i en interpellation
ställt frågan om vilka åtgärder jag är beredd att
vidta för att ge Taiwan diplomatiskt erkännande
och för att förbättra våra relationer med Taiwan.
Sverige har anslutit sig till den internationellt
vedertagna principen att erkänna endast ett Kina
och upprätthåller sedan 1950 diplomatiska
förbindelser med Folkrepubliken Kina. Eftersom
den taiwanesiska statsbildningen, som går under
namnet Republiken Kina, gör anspråk på att
representera samma territorium och folk som
Folkrepubliken Kina, är det inte möjligt att
erkänna båda statsbildningarna.
Eftersom vi inte erkänt Taiwan och inte upprättat
diplomatiska förbindelser är det inte möjligt att
inleda mellanstatliga och officiella relationer med
Taiwan.
Det hindrar givetvis inte att Sverige har utvecklat
ett omfattande utbyte med Taiwan på en rad
områden, till gagn både för Sverige och för Taiwan.
Taiwan är en snabbt växande ekonomi belägen i en
dynamisk region, och handelsutbytet med Sverige
har vuxit kraftigt på senare år, jämsides med att
handeln med Folkrepubliken Kina också ökat.
Som positiv ser vi i Sverige den utveckling mot
demokrati som ägt rum på Taiwan. Det politiska
livet har sedan 1989 utvecklats från enpartivälde till
ett parlamentariskt flerpartisystem.
Informationsfrihet och opinionsfrihet är i dag i stort
sett garanterade rättigheter. I detta utgör
utvecklingen på Taiwan en positiv kontrast till
situationen i Folkrepubliken Kina.
Som en följd av våra växande ekonomiska
förbindelser har även det inofficiella besöksutbytet
med Taiwan ökat. Taiwan har ett
representationskontor i Stockholm, och
Exportrådet är representerat med ett kontor i
Taipei. Genom Exportrådet Taipei kanaliseras en
mängd handels- och kontaktfrämjande
verksamheter på kommersiell och icke-officiell
basis.
Det är ett viktigt intresse för Sverige att slå vakt om
våra goda handelsförbindelser med Taiwan. Inom
ramen för den ett-Kina-politik som Sverige liksom
övriga västvärlden iakttar vill vi verka för att stärka
och fördjupa dessa förbindelser.
Vi har från svensk sida också intresse av att Taiwan
inlemmas i världssamfundet, framför allt i
organisationer med anknytning till handel och
ekonomi. Vi ser gärna taiwanesisk närvaro i
internationella organ. I vilka former detta sker är
en sak för de berörda parterna att komma överens
om.
Sedan Folkrepubliken Kina 1971 övertog Kinas
medlemskap i FN och permanenta plats i
säkerhetsrådet har Taiwan stått utanför
världsorganisationen. Enligt FN:s stadgar upptas
nya medlemmar i organisationen genom beslut i
generalförsamlingen efter beredning och på
rekommendation av säkerhetsrådet. I rådet har
som bekant Kina en vetorätt som man knappast
skulle tveka att utnyttja i detta fall. Ett förslag om
att ge Taiwan ''exceptionell ställning'' i FN fördes
enligt beslut av generalförsamlingen i september
1993 inte upp på dagordningen.
En lösning av Taiwans problem måste bygga på en
uppgörelse mellan Peking och Taipei, som innebär
att Taiwan med omkringliggande öar kan
representeras som självständigt subjekt eller enligt
någon annan överenskommelse i internationella
forum. Möjligen kan en sådan utveckling komma
till stånd på lite sikt.
Sverige följer noga utvecklingen och diskussionen i
Peking och Taipei om denna fråga.