Herr talman! Socialdemokraterna vill satsa en halv
miljard extra på kulturens område. Det sker bl.a.
på följande sätt.
1. Vi vill satsa på barn och ungdom. Det är viktigt.
Det som händer runt om i landets skolor i dag är en
nedrustning inom kulturområdet. Satsningarna på
kultur i skolan är borta. Socialdemokraterna
tycker, tvärtemot detta faktum, att satsningar på
kultur och på medier i skolan måste utvecklas.
Dagens ungdom växer upp i en mediedominerad
miljö. Kunskap om och insikt i dessa frågor är
nödvändiga, inte minst ur yttrandefrihets- och
kunskapssynpunkt, vilket självfallet är oerhört
centralt i varje demokratiskt samhälle.
Tyvärr har utskottets majoritet när det gäller barn-
och ungdomskultur inte ens accepterat en blygsam
uppräkning av anslaget till Marionetteatern på en
kvarts miljon kronor.
I dag fick jag via text-TV veta att barnboken Linnea
i målarens trädgård av Lena Andersson och
Christina Björk fått priset för bästa barnbok 1993 i
Warszawa. Man kan möjligen säga att det
trädgårdsland som utgör barnkultur skall vattnas
och vårdas, inte torka ut och vanvårdas.
Reservationerna 17 och 22 handlar om att satsa på
barn- och ungdomskultur, och jag yrkar bifall till
dem.
2. Det är viktigt att bekämpa främlingsfientlighet
och rasism. I en tid då främlingsfientlighet gör sig
gällande i vårt land är det viktigt att skapa bättre
möjligheter för invandrare att leva och verka i
Sverige. Därför är det bra att ett enigt utskott --
förutom Ny demokrati -- nu föreslår en höjning av
anslaget till Immigrantinstitutets arkiv- och
dokumentationsverksamhet i Borås. Men det är
beklagligt att regeringspartierna inte gått med på
att uttala att Sveriges invandrarinstitut och museum
i Botkyrka inför kommande budgetarbete bör få
förstärkt statligt stöd. Om så sker skapas
förutsättningar för att Invandrarinstitutet skall
kunna fylla uppgiften som ett nationellt,
mångkulturellt centrum.
Jag yrkar bifall till reservation 6.
3. Utan konstnärer, ingen konst. Att en
framgångsrik kulturpolitik är omöjlig utan
fullödiga konstnärliga insatser är en självklarhet.
Här ställer kulturarbetare stora förhoppningar på
den arbetande Kulturutredningen. Det gäller
villkoren för bild- och formkonstnärer, författare,
scenkonstnärer, musiker, fotografer och flera
andra. I detta sammanhang måste frågan om en
egenavgiftsfond äntligen prövas. För regeringens
del ligger den frågan för närvarande begravd
någonstans i skrivbordet hos kulturministern.
Att arbetslösheten är extremt hög bland konstnärer
är ingen hemlighet, och att de som har jobb ofta
lever under mycket knappa ekonomiska
omständigheter är allvarligt.
Något, om än litet, borde vi kunna göra under tiden
som Kulturutredningen arbetar.
Centrumbildningarna är då viktiga organisationer
för att många konstnärer skall kunna få bättre
arbetsmöjligheter och fler jobb.
Centrumbildningarna förtjänar ett bättre stöd.
Det är också viktigt att t.ex. bildkonsten görs
tillgänglig för fler. Folkrörelsernas konstfrämjande
fyller, tillsammans med studieförbund och
samlingslokalhållande organisationer, en sådan
funktion. Staten bör också, enligt
Socialdemokraterna, stödja vandringsutställningar
i Sveriges konstföreningars och folkrörelsernas
konstfrämjandes regi.
Det är bra att utskottet begär en förstärkning av det
statliga stödet till folkrörelsernas konstfrämjande,
men det räcker inte. Därför vill vi införa en ny
anslagspost, Konstbildning och organisationer
inom bild- och formkonstområdet. Detta tillför 12
miljoner kronor, och av detta skall 5 miljoner
kronor avse utställningsersättning.
Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 3 och
7.
4. Vi vill vidga deltagandet och skapa jämlikhet.
Flera utredningar, gjorda av bl.a. Kulturrådet,
visar att det mesta fortfarande återstår att göra för
att fler genom kulturella aktiviteter skall kunna få
del av ett rikare kulturutbud. Klasskillnader och
geografiska skillnader slår hårt.
Socialdemokraterna vill därför göra satsningar på
kultur i arbetslivet, arbetsplatsbibliotek, kultur i
vården, kultur för handikappade -- just för att
medverka till att skapa kulturell jämlikhet. Det är
för övrigt typiskt för den syn som de partier som
utgör det nuvarande regeringsunderlaget här i
riksdagen har på kulturell jämlikhet, som tar sig
uttryck i att man har slopat stödet till
arbetsplatsbiblioteken.
Inom flera fackliga organisationer pågår nu en
diskussion om att göra 1995 till ett år då speciellt
kultur i arbetslivet uppmärksammas. En sådan
satsning är bra, och den förtjänar allt stöd.
Jag yrkar bifall till reservation 23.
5. Vi vill slutligen ha kultur i hela landet. Det är
viktigt att kulturen tilllåts att inta en särställning --
kalla det gärna ''det kulturella undantaget''.
Det var bl.a. detta som fransmännen så
framgångsrikt hävdade utan något svenskt stöd i
samband med GATT-förhandlingarna. Från svensk
sida hördes inte ett pip. Fransmännen lyckades i
GATT-förhandlingarna att etablera det kulturella
undantaget.
Kultur handlar i mycket om identitet. Man skall
uppleva att man är en del av sitt samhälle, och man
skall känna till samhällets bakgrund. Vårt kulturarv
spelar självfallet en stor roll.
Museiutredningen har nyligen visat att de centrala
och regionala museerna runt om i landet har
närmare 40 miljoner föremål som måste vårdas.
Om inte det sker överlåter vi vårt kulturarv åt mal
och råttor. Vårt kulturarv förtjänar ett bättre öde.
Reservation nr 21 handlar bl.a. om föremålsvård.
Jag yrkar bifall också till den.
Socialdemokraterna vill investera i kulturen. Att
investera i kultur är att investera i människors
utveckling, framtiden, yttrandefrihet och
demokrati, öppenhet och internationalism och i vår
gemensamma rikedom.