Herr talman! Jag är glad att motionen har väckts, och jag är glad om riksdagen och regeringen kommer att fortsätta att hålla ett starkt fokus på att titta på hur metoden används, hur den är utformad och att man fortsätter att söka efter bättre metoder.
Men vi måste hela tiden påminna oss om att det hittills inte i något land finns en metod som kan fastställa ålder. Det finns olika metoder där man med viss sannolikhet kan komma fram till om man har uppnått en viss gräns i ålder, men vi får inte förledas till att tro att det går att hitta en metod som likt kol-14-metoden kan säga med exakthet när något har skett. Det går inte! Jag delar Finn Bengtssons bedömning att vi därför måste när vi använder en metod - oavsett vilken den är - fortsätta att titta på om det finns andra metoder. Vi ska inte låsa fast oss i den här metoden eftersom det finns stora osäkerheter.
Det finns också en del metoder som det i debatten har hänvisats till och som skulle vara mycket bättre. Jag tror inte att det är de metoderna Finn Bengtsson hänvisar till. Det gäller bland annat metoder som till exempel Fifa använder. De metoderna har låg precisionsgrad. Men huruvida en ung person ska få vara med och spela en fotbollsturnering eller inte är inte så livsavgörande. Där gör det inget att man använder en låg sannolikhetsgrad. Här handlar det om barns och ungdomars liv. Därför måste vi vara mycket mer noggranna med hur vi använder metoderna.
Precis som Finn Bengtsson lyfter upp är jag vän av att vi försöker hitta metoder som kan hjälpa oss i bedömningarna av ålder. Alternativet är att enskilda handläggare på Migrationsverket bara genom att titta och prata med ett barn eller en ungdom ska försöka gissa hur gammal personen är. Många av dessa barn och ungdomar har ingen id-handling eftersom det inte utfärdades något födelsebevis när de föddes.