Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag vill börja med att säga att det är bra att regeringen gör satsningar på rymdområdet. Investeringarna i Esrange, forskarskolan och de nationella programmen är viktiga och välkomna. Men samtidigt kvarstår den grundläggande frågan.
Trots satsningarna är Sverige fortfarande ett av endast tre medlemsländer inom ESA som minskar sin relativa ambition. Vi ligger fortsatt långt under vår bni-andel, och vi ligger efter våra nordiska grannländer nu när Europa kraftigt stärker sina investeringar i rymden.
Det handlar inte bara om relativa tal. Visst minskar Sveriges andel delvis därför att andra länder ökar sina satsningar, men Sverige minskar också sin faktiska insats. Sveriges totala åtagande gick från 313 miljoner euro vid ministermötet 2022 till 305 miljoner euro 2025.
Ännu mer oroväckande, herr talman, är utvecklingen inom ESA:s frivilliga program, alltså det program som är allra viktigast för svensk rymdindustri. Där minskade Sveriges deltagande från 180 miljoner euro till 138 miljoner euro. Det är faktiskt en minskning med 24 procent. Det är svårt att se att det skulle vara bra för svenska rymdföretag, svensk forskning eller svensk konkurrenskraft.
Herr talman! Rymdstyrelsen själv beskriver situationen mycket tydligt i sitt budgetunderlag för 2027–2029. Där konstaterar myndigheten: ”Sveriges deltagande i ESA ligger i dag på en jämförelsevis låg nivå relativt jämförbara länder. Sveriges rymdindustri utvecklas därmed inte i samma takt.” Rymdstyrelsen föreslår därför att Sveriges deltagande i ESA successivt ska öka med inledningsvis 477 miljoner kronor redan 2027. Myndigheten skriver också: ”Med dagens relativt låga deltagandenivå kommer de svenska aktörerna, industrin och akademin, inte kunna delta i ESA:s program i paritet med sin kompetens och kapacitet.”
Detta är ganska allvarliga besked från den ansvariga expertmyndigheten. Det är alltså Rymdstyrelsen, vårt viktigaste organ när det gäller rymdverksamheten, som skriver detta.
Herr talman! Rymden handlar i dag om långt mer än bara forskning. Det handlar om innovation, klimatövervakning, säkerhet, kommunikation, AI och Europas strategiska självständighet.
Sverige har fantastiska möjligheter genom Esrange – det är sant – och avancerade teknikföretag och stark forskning. Då borde vi vara med och leda utvecklingen och inte acceptera att vi tappar mark.
Min fråga till ministern blir därför: När både svensk industri och Rymdstyrelsen varnar för att Sveriges låga deltagande riskerar att försämra vår konkurrenskraft och innovationsförmåga, varför är regeringen inte beredd att höja ambitionerna för Sveriges deltagande inom ESA:s viktigaste program?