Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Elmarknadsfrågor

Camilla Brodin (KD), 2020-03-11 (riksmöte 2019/20).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2019/20:NU10 Elmarknadsfrågor

Fru talman! Är Sveriges elsystem pressat? På vissa sätt är det absolut så.

Häromdagen läste jag om Stena, ett företag med långt framskridna planer på att använda mer el när de kör fartyg. Claes Berglund på Stena saknade dock de garantier som krävs om att elförsörjningen ska vara tillräcklig och säger: "Vi är bekymrade för att det inte kommer finnas tillräckligt med kapacitet i elnätet för att kunna genomföra våra satsningar."

I fjol blev krisen akut i Skåne och Mälardalen. Elsystemets tillkortakommanden blev en våt filt. Företag kände oro och fick negativa besked. Investeringar äventyrades. Olägligt nog försämrade regeringen samtidigt villkoren för kraftvärme så till den grad att man fick rycka ut och släcka det man själv orsakat. Långsiktiga lösningar saknas fortfarande, och detta kan bli fler regioners verklighet framöver.

Marginalerna och därmed tryggheten i systemet har minskat vissa tider på året, eftersom planerbar kraft försvunnit. Dessutom vet vi att branschernas väg till fossilfrihet går via en gemensam nämnare: mer el.

Elnäten är som sagt ett bekymmer. Våra nät har många år på nacken. Befolkningstillväxt, elfordon, mer variabel produktion och ny elintensiv industri ställer krav på investeringar - runt 150 miljarder kronor till 2030.

Dagens långa tillståndsprocesser och ledtider på 10-15 år måste kortas radikalt. Utredningen från förra året lämnar välkomna förslag. Tidsvinsterna är dock otillräckliga, vilket branschen också har påpekat.

Fru talman! Vi kristdemokrater menar att en effektutredning bör tillsättas för att säkerställa att elmarknadens utformning bidrar till ett stabilare elsystem och en tillräcklig utbyggnad av elnätet. För att säkra elens tillgänglighet och kvalitet är baskraften central. Vi ser att dagens marknadsmodell inte tillräckligt stimulerar leveranssäkerheten. I dag betalar marknaden för energi, men det finns inga incitament att tillhandahålla kvalitet eller effekt, det vill säga tillräckligt vid ett angivet ögonblick. Ett elsystem där man betalar för dessa egenskaper skulle, tror vi, bli mer robust. Modellen bör alltså ses över.

Vi anser att systemet måste präglas av planerbarhet, vilket skulle bidra till att exempelvis kärnkraften får ersättning för sitt viktiga bidrag. De försämrade marginaler vi ser vintertid gagnar inte konkurrenskraften.

Ett mål för leveranssäkerheten är nödvändigt, vilket riksdagen beslutade om förra året. Ännu är det dock inte på plats. Tillkännagivandet finns, och vi uppmanar nu regeringen att återkomma till riksdagen i frågan senast under 2020. Ansvaret för leveranssäkerheten måste bli tydligare. I dag saknas en utpekad aktör som fullt ut säkerställer att elsystemet tillhandahåller tillräckligt med el av god kvalitet.

Jag vill yrka bifall till reservation 6 i betänkandet.

Fru talman! Klimatet och industrin står och faller med ökad elproduktion. Svenskt näringsliv visar genom sin rapport på en elanvändning på minst 200 terawattimmar 2045. Planeringen för framtidens elbehov bör ta höjd för detta, och marknaden bör som en följd av det ges rätt förutsättningar för ny produktion.

Förutom en välavvägd utgångspunkt för planering och genomförande av en utvecklad elmarknad är säkerheten avgörande för elnäten. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet. Resterande delar av elnätet ägs och drivs av många olika aktörer. Tillgången till el är som sagt var väsentlig för ett fungerande samhälle. Det kan vara enkelt att utsätta ett land för stora påfrestningar om varken it-infrastruktur eller annan infrastruktur fungerar på grund av att elförsörjningen inte fungerar.

Jag anser därför att riksdagen bör tillkännage för regeringen att den ska ge Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att se över säkerheten och riskerna för att elnäten i Sverige utsätts för angrepp.

Fru talman! En trygg elförsörjning ska gälla hela landet. Flera som har varit uppe här säger samma sak. Det gäller givetvis även Gotland. Ön har fått uppleva elavbrott efter elavbrott. Två kablar räcker inte för att garantera den el som behövs. Taket är nått, och en tredje kabel som kopplar ön till stamnätet skulle behövas.

På Gotland finns dessutom viktig cementindustri. Cementa är landets näst största koldioxidutsläppare och skulle med elektrifiering kunna sänka sina utsläpp. Gotland är också försvarsstrategiskt viktigt.

Vi kristdemokrater anser att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att återuppta arbetet med en tredje kabel mellan fastlandet och Gotland.

Svensk elproduktion har länge varit vår fördel. Så måste det förbli. Men då behövs en elmarknad som möter behoven: rätt el på rätt plats vid rätt tid.

Debatten

Hämtad sida: 33

33 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Camilla Brodin (KD): Elmarknadsfrågor (2020-03-11) — PRESS0