Herr talman! Även om det inte är jag som är interpellanten ska även jag tacka för det svar som har givits. Det är möjligt att jag är lite ringrostig, men jag har lite svårt att följa statsrådets resonemang.
Det är inte alltid så lätt att på volley svara på frågor som ställs i interpellationsdebatter. Men själva interpellationen har statsrådet haft tillgång till under ganska lång tid. Det är synd att statsrådet har skrivit eller låtit skriva ett svar som förefaller ge bilden av att statsrådet inte har förstått de här problemen.
Det finns mycket att säga om Förbifart Stockholm. Jag ska bara göra några noteringar. Först och främst är Förbifart Stockholm inte en förbifart. Utredningarna visar att det bara är en mycket liten del av trafiken som inte är regional. Det allra mesta av trafiken ska in till Stockholms city.
De samhällsekonomiska kalkylerna bygger som jag har förstått det på helt verklighetsfrämmande kalkyler om medelhastigheter på 97 kilometer i timmen i tunnlarna och sådana saker.
Utredningar visar inte att förbifarten löser tillgänglighets- och framkomlighetsproblemen i Stockholmområdet. Till detta kommer allt annat som kan sägas om hållbar utveckling och klimatmål.
Jag kan bara hoppas att statsrådet tar med sig de synpunkter som har kommit fram här från Karin Svensson Smith och i viss utsträckning kanske möjligtvis från mig också in i regeringen och regeringsarbetet.
Det vore ett stort misstag att nu följa de planer som har skisserats om en satsning på Förbifart Stockholm. Det kommer att försvåra och kanske till och med omöjliggöra en transportinfrastruktur i Stockholmsområdet som är förenlig med en hållbar utveckling.