Herr talman! Vi har onekligen en turbulent politisk situation här i riksdagen. I går fick vi lära oss att inga beslut är fattade innan talmannens klubba har fallit här i kammaren.
Jag är precis som Gunilla Carlsson väldigt glad över att Per Bill och hans allianskolleger i kulturutskottet till sist lyssnade på den kritik vi hela tiden riktat mot förslaget om att totalt omintetgöra förutsättningarna för att man ska kunna fortsätta att ge ut kulturtidskrifterna.
Att lägga fram ett ogenomtänkt förslag är naturligtvis aldrig bra, men ni ska ha all heder av att ni backade och att ni tog till er av kritiken. Jag vill berömma er för det.
Men allt är naturligtvis inte frid och fröjd med den här förändringen. Jag vill understryka två problem.
Det ena är naturligtvis det som Gunilla Carlsson var inne på, att Alliansen och Sverigedemokraterna tillsammans lägger fram en budget för kulturområdet som är nästan 366 miljoner kronor svagare än vad regeringens förslag var. Med det stryper ni inte bara alla de reformer som fanns i regeringsförslaget, utan ni gör också nedskärningar av befintlig verksamhet. Att det nu blir omfördelningar inom kulturutskottets ramar förändrar inte det. Det är bara andra områden som får ta smällarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det andra problemet jag vill understryka gäller just det område som ni nu gör nya besparingar på, anslaget till regionernas kulturpolitik. Vi här i kammaren har inte en aning om vilka konsekvenser det får. Det kan bli länsteatrarna som inte kan genomföra alla de föreställningar som de hade planerat. Det kan vara länsmuseer som inte kan genomföra utställningar som de hade tänkt sig. Vad ni gör är att vältra över problemet på lokala och regionala kulturpolitiker. Det är naturligtvis en oerhört olycklig situation att inte veta konsekvenserna av de nedskärningar som nu klubbas igenom i kammaren.
Alliansen har uppenbarligen inte en sammanhängande kulturpolitik. Jag hoppas att vi får en ändring på det den 22 mars.
(Applåder)