Herr talman! Det är mycket viktigt att arbeta för att stärka folkhälsan. Det är ett arbete som regeringen bedriver på många olika plan. Många av dessa förslag fanns med i det budgetförslag som ni röstade mot, till exempel förstärkningar av bidragen till just idrottslivet.
Jag ska gå tillbaka till den kontroll som Paula Bieler talar om. Det finns nämligen en skillnad mellan idrottsrörelsen och friluftsorganisationerna. När det gäller friluftsorganisationerna har alla möjlighet att ansluta sig dit.
Där finns inte samma typ av kravställningar som finns inom idrottsrörelsen, vilket leder till en risk för att vi får ett svajigt system som inte är lika tydligt som i dag.
Låt oss till exempel tänka oss en sjö. Sjön har i dag problem i så måtto att om en idrottsförening som bedriver kanotverksamhet där har de en regel medan Friluftsfrämjandet har en annan. Det är helt riktigt. Men låt oss tänka oss hur det skulle vara med ert system. Låt oss tänka oss att Unga Örnar skulle vilja ägna sig åt kanotverksamhet. De är inte med i Friluftsfrämjandet, för det är en annan typ av organisation. De skulle ramla utanför.
Det förslag ni lägger fram löser egentligen inte gränsdragningsproblematiken. Den kommer alltid att finnas där. Då menar jag att det system som finns i dag är välbeprövat, och vi vet att det fungerar. Man hamnar inte i ännu fler och ännu otydligare regelverk med detta system. Jag skulle därför vilja argumentera för det regelsystem som finns i dag och som är välavvägt och beprövat och inte kastar oss ut i osäkerhet. Och som socialdemokrat tycker jag om trygghet och säkerhet.