Fru talman! Utifrån Riksrevisionens rapport kan man konstatera att hanteringen av projektmedel är en viktig fråga. Det handlar dels om stora belopp, dels om en väsentlig del av statens resurser till regional utveckling. Man kan därför inte annat än välkomna Riksrevisionens rapport.
Jag har själv arbetat med projektmedel under lång tid, då främst inom landsbygdsprogrammet, som vi inte diskuterar nu. Det är viktigt att man har koll på att pengarna går till det som de är avsedda för, men det är också viktigt att man har en effektiv hantering så att inte resurserna äts upp av överdriven administration. Detta kan vara två delvis motstående målsättningar. För mig är det viktigaste att man i det läget alltid antar medborgarens perspektiv.
Decentralisering av projektmedel är bra, då man får en bättre regional anpassning utifrån regionens egna förutsättningar. Men ansvarsutkrävande är ändå viktigt. Sverige har en alltmer asymmetrisk organisation, där det offentliga Sverige ser lite olika ut på olika håll. Då är det viktigt att bevaka ansvarsutkrävandet så att demokratin kan säkerställas och att få bort så många led som möjligt mellan medborgarna och dem som fattar besluten. Därför är det positivt att mer projektmedel nu underställs landsting som har omvandlat sig till regioner och därmed har kommit att närmare likna direktvalda parlament.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvalt-ningen av regionala projektmedel
Jag ser med oro på de exempel som man har hittat på dubbelarbete eller dubbelrapportering. Av egen erfarenhet vet jag att det är väldigt tidsödande och stjäl resurser när man behöver göra nästan samma sak flera gånger. Ska vi få en effektiv förvaltning av projektmedel måste dubbelarbetet bekämpas. Det gör man bäst genom att ha en stor lyhördhet gentemot dem som administrerar och arbetar med projektmedlen.
Även om inte Riksrevisionen berör det i sin granskning skulle jag vilja lyfta fram jämställdhetsaspekten. I budgetpropositionen i höstas redovisades tydligt att projektmedel i dag inte används på ett jämställt sätt i den utsträckning som de borde. Tyvärr har stöden historiskt sett gynnat män i högre utsträckning än kvinnor. Även om tendensen nu är bruten och det går i rätt riktning finns skillnaderna fortfarande kvar. Det här är en fråga som vi från politiskt håll behöver bevaka och följa upp.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.