Fru talman! Det här med regionala projektmedel är intressant, tycker vi som kristdemokrater. Det är faktiskt ett inflytande från den kommunala och regionala nivån när det gäller vad de här medlen ska åstadkomma.
Självklart är det precis som Riksrevisionen skriver, att aktörer på flera förvaltningsnivåer skapar ett större behov av tydlig ansvarsfördelning. Det kan vi inte neka till. Det är alltid bra, i vilken organisation eller förvaltning som helst, att varje nivå har en tydlighet när det gäller vad den nivån ska göra, kunna utvärdera och så vidare. Detta är något som säkert går att förbättra.
Något som också är intressant är vad som sägs om medfinansiering i dokumentet. Man säger att det är svårt att separera effekter av regionala projektmedel som är insatta som medfinansiering från effekter av strukturfondsmedlen. För oss som har jobbat på den nivån är det dock inte så svårt. Det handlar ju om att medfinansieringen ska tillgodose det gemensamma resultatet. Jag tycker inte att detta är särskilt konstigt, till skillnad från Riksrevisionen. Men för oss som har jobbat på den här nivån - min kollega från Centern och region Dalarna, Anders Ahlgren, påpekade också detta - handlar detta om att man sätter in pengar gemensamt för att nå det uppsatta målet, om det är besöksnäring, bredbandsutbyggnad eller vad det nu kan handla om. Därför håller jag inte med Riksrevisionen i den delen.
Skulle man separera effekterna, vad har man då för användning av medlen för medfinansiering? Om man ska separera medlen och utvärdera dem för sig uppnår de inte gemensam större nytta.
Vad jag vill poängtera är just det demokratiska inflytandet från de lokala och regionala aktörerna. Det är en möjlighet för kommuner, landsting och regioner att få de projektmedel som de är i behov av. Det kan inte någon annan tycka något om på EU-nivå eller nationell nivå. Det måste man flytta ned på de nivåerna enligt subsidiaritetsprincipen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)