Herr talman! Jag ska inte bli långrandig. Men jag noterade när jag läste igenom propositionen att regeringen valt det alternativ som ligger närmast nuvarande ordning, det vill säga att en överföring genomförs så snart det finns bevis på att det är ett annat land som ska hantera asylansökan. Man har valt det alternativ som skulle kunna kallas miniminivån i EU.
Det är bra att man för en gångs skull följer det man har sagt och lovat den svenska befolkningen, att lägga sig på en sådan nivå att det inte ska vara onödigt gynnsamt att ta sig till Sverige. Men det faktum att personer väljer att söka asyl i just Sverige bevisar i sig självt att Dublinförordningen inte har följts.
Inget av Sveriges grannländer är i en krissituation. Inget av Sveriges grannländer är i en sådan situation att vi kommer att vara första asylland. Det talas om möjligheten att ta flyget hit. Men om man på ett ordnat sätt kan ta sig ombord på ett flyg och ta sig hela vägen upp till oss har man befunnit sig i någon form av säkerhet tidigare, och då är det också där man ska ha fått hjälp.
Det talas ofta från EU och från övriga partier i denna kammare om flyktingkrisen och flyktingsituationen i världen som att det är Europa som ska lösa situationen, som att det är Europa som ensamt bär ansvar och som är den enda plats på jorden där man kan nå säkerhet. Så är verkligen inte fallet.
Jag undrar hur länge man avser att hålla liv i en politik som i slutändan drabbar personer i akut nöd i och med att man inte ger hjälp direkt där den behövs för att säkerställa att personer når säkerhet.