Herr talman! Linnéa Darell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att personer som rekommenderas rehabilitering ges möjlighet till detta, för att sjukskrivna inte ska bollas mellan myndigheterna och för att personer inte ska förtidspensioneras på grund av oklara regler om vem som ansvarar för rehabiliteringen.
För många människor är olika former av rehabiliteringsåtgärder nödvändiga för att återfå funktions- och arbetsförmågan och kunna delta i arbetslivet. Olika aktörer är involverade i olika skeden av rehabiliteringsprocessen. I regeringens strategi läggs fokus på att ta till vara människors arbetsförmåga och åstadkomma ett bättre samspel mellan arbetsplatsen, sjukvården och sjukförsäkringen.
Arbetsplatsen har central betydelse för möjligheterna till återgång i arbete. Arbetsgivaren har därför det primära ansvaret för de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen. Vanliga och ofta effektiva åtgärder är arbetsanpassning, omplacering eller rehabilitering i form av till exempel utbildning och arbetsträning. I syfte att stärka den enskildes ställning och skapa en effektivare rehabilitering pågår för närvarande en översyn av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.
För arbetslösa sjukskrivna och anställda sjukskrivna som behöver byta anställning på grund av ohälsa är det nödvändigt att Försäkringskassan och arbetsförmedlingen samverkar effektivt. Sedan 2003 bedriver myndigheterna omfattande insatser för arbetslösa sjukskrivna, och från och med 2006 omfattar denna samverkan även anställda sjukskrivna som behöver byta arbete på grund av ohälsa.
Under 2006 och 2007 ska Försäkringskassan och Ams dessutom inom ramen för en pilotverksamhet vidta nya och förstärkta insatser för försäkrade som är långtidssjukskrivna eller uppbär aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. Pilotverksamheten syftar till att ta till vara den arbetsförmåga som dessa människor kan ha och att underlätta deras återgång till arbetslivet.
För att stödja patienters återgång i arbetslivet krävs det att sjukskrivningsfrågan prioriteras inom hälso- och sjukvården. Regeringen har därför ingått en överenskommelse med landstingen om förstärkta insatser för att minska sjukfrånvaron. Överenskommelsen innebär att regeringen satsar 3 miljarder under tre år för att hälso- och sjukvården ska vara mer aktiva i sjukskrivningsprocessen.
För människor med komplex problematik finns det behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Det har därför införts möjlighet för försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun att bedriva finansiell samordning genom att på lokal och regional nivå bilda samordningsförbund.
Regeringen har således vidtagit en rad åtgärder för att undvika de situationer som Linnéa Darell beskriver. Det är därför min bestämda övertygelse att regeringens åtgärder kommer att bidra till en effektiv rehabilitering som ger stöd för sjukskrivna att återfå arbetsförmågan och kunna delta i arbetslivet.