Fru talman! Jag ska försöka hålla mig till det ämnesområde från skatteutskottet som det rör och inte vika ut.
De punktskatter vi pratar om är någonting fantastiskt, det har vi sagt förr, och det kan vi säga igen. De är inte bara en förutsättning för delar av vår välfärd med tanke på de skattemiljarder som dras in, utan de bidrar dessutom i det här fallet till vår folkhälsa genom att de gör att vi röker mindre och använder mindre alkoholdrycker.
Det är inte så att vi alltid uppnår det vi syftar till. När det gäller alkoholförbrukningen har vi efter de nya införselreglerna och de låga alkoholskatterna i vårt närområde fått en privatinförsel som ökat användningen av alkohol. Några motionärer anser att lösningen på det problemet ligger i att sänka de svenska alkoholskatterna. Jag tror inte att det är lösningen. Jag anser att en lägre svensk beskattning av alkohol skulle få till resultat att billig inhemsk alkohol dricks i ökad mängd samtidigt som privat införsel inte minskar i motsvarande omfattning.
Då måste det vara en riktigare infallsvinkel att fortsätta att arbeta som regeringen aviserat de senaste åren, att med åberopande av folkhälsoskäl arbeta för det första för att få alla länder i unionen att beskatta alkoholprodukter utifrån ett folkhälsoperspektiv, för det andra att försöka få en högre minimiskatt på europeisk nivå, för det tredje att försöka få till stånd en förändring av införselkvoterna och för det fjärde att på EU-nivå få en ökad information om alkoholens skadeverkningar.
Det här har framförts såväl av statsministern som av finansministern och andra ministrar när tillfälle har givits i Bryssel eller på andra platser där beslutsfattare har träffats.
Vi tror inte att det är omöjligt att lyckas med det här. När man följer alkoholfrågorna på EU-nivå just nu kan man se vissa saker. Storbritannien har just justerat upp sina alkoholskatter, och nu är exempelvis ölskatten i England högre än vad den är i Sverige. Spanien höjde i fjol alkoholskatterna med 10 % med åberopande av folkhälsoskäl. Belgien höjde med 5,5 % med åberopande av folkhälsoskäl. Italien beslutade att genomföra en ungdomskampanj för att informera om alkoholens negativa påverkan på folkhälsan. De har lyckats väldigt bra. Tyskland höjde skatten på alkoläsk, och dessutom höjde man momsen, vilket naturligtvis också har en fördyrande effekt på alkohol. Frankrike har genom en massiv information lyckats minska alkoholanvändningen på ett närmast dramatiskt sätt, och det på vinsidan. Det är alltså inte så att ett vinland som Frankrike värnar sin egen produktion. Där har man lyckats att minska dramatiskt. Finland kommer, som vi alldeles nyss hörde, att diskutera en höjning av sina skatter.
Man skulle kunna stå här en bra stund och ge fler exempel på vad som händer i andra länder och att det just beror på att man där har tagit till sig det som Sveriges regering framfört vid åtskilliga tillfällen, att för folkhälsans skull måste det till förändringar. Jag kan konstatera att ett kraftfullt och aktivt försök att få till förändringar är bättre än att passivt bara föreslå sänkta skatter, som förmodligen inte kommer att få någon som helst effekt på alkoholkonsumtionen.
Fru talman! Om tobaksbeskattningen har det i princip nåtts samstämmighet inom partierna. Senast den 1 januari i år höjdes bland annat minimipunktskatter från 90 till 100 %. Det kommer förmodligen att krävas ytterligare förändringar för att uppnå skatteneutralitet mellan olika former av tobaksprodukter. Därför har regeringen efter en översyn som sin avsikt att återkomma till riksdagen angående tobaksbeskattningen.
Med det, fru talman, yrkar jag avslag på samtliga reservationer.