Fru talman! När man lyssnar på inläggen här och med tanke på den oerhörda trafik som tydligen försiggår i vårt land till andra länder undrar man om den är kopplad till den stora arbetslösheten i Sverige, något som då gör att folk har tid att ägna så mycket kraft åt att hämta drycker i andra länder.
Nästa fråga gäller konsumtionen. Finns det en konsumtion måste det ju finnas en efterfrågan. Ska man konsumera allt det man tar in kommer man knappast att kunna vara nykter när man kör, i alla fall de närmaste månaderna. Man måste undra varifrån denna kultur kommer.
Fru talman! Alkoholkonsumtionen i Sverige har under tidigare år ökat i en sådan omfattning att rekord i konsumtion har nåtts. Orsakerna är flera, bland annat ändrade införselkvoter för privatpersoner och en ändrad attityd till alkohol och nya dryckesmönster - tyvärr särskilt bland ungdomar.
Mest alarmerande är konsumtionsökningen hos ungdomar. Det är vetenskapligt belagt att alkoholkonsumtion i unga år kraftigt ökar risken för bestående skador, för att fastna i ett livslångt alkoholberoende.
I en studie från Socialstyrelsen,
Folkhälsa - lägesrapport 2005
,
beskrivs genom empiriska studier under en lång tid hur man kan följa när det var tider med tidig alkoholdebut. Under de tider då man startat sent i livet klarade man sig, har det visat sig, bättre när det gäller alkoholskador och alkoholvanor senare i livet. Det som händer nu kommer vi alltså att se effekten av om ungefär 20-25 år. Vi ska veta hur viktigt det preventivt är för samhället att beakta detta med att försöka hålla nere konsumtionen.
I samband med försöken med att få stopp på den ökande alkoholkonsumtionen har olika förslag lagts fram. Alkoholinförselutredningen presenterade förra året ett antal förslag om preventiva insatser och justeringar av åldersgränser vid servering av alkohol. Man föreslog också kraftigt sänkt skatt på alkohol. Regeringen har även aviserat att man önskat sänka skatten på sprit. Dessbättre har man ännu inte fått gehör för detta önskemål.
De motiv för sänkt alkoholskatt som framförts - lite grann också här - är att man har tänkt sig en minskning av privatinförseln från andra länder och att Systembolagets legitimitet skulle öka och langningen till ungdomar minska genom att legalt köpa sprit i Sverige.
Finland är det närliggande land som gjort det som förslagen går ut på. Resultaten förskräcker. Antalet fall med alkoholskador, rattfylleri och alkoholrelaterade sociala problem har skjutit i höjden, och man ser ännu ingen ljusning vad gäller de här problemen. Finland har nu beslutat att driva frågan om en höjning av minimiskatterna på alkohol. Det gäller då alkoholskatten på sprit och öl.
I ett TT-meddelande från den 7 maj står det:
"Finland driver på för höjd lägstaskatt på starksprit och öl när landet tar över som ordförande i EU. Finansminister Eero Heinäluorna säger i en intervju att högre minimiskatt ger Finland möjlighet att höja sin alkoholskatt utan risk för mer privatimport av alkohol."
Man går nu den andra vägen jämfört med vad förslagen här går ut på.
Sett till Sverige skulle en sänkning av alkoholskatterna innebära en stor ökning av en redan stor alkoholförsäljning, inte bara vid landets gränser utan i hela riket. En eventuell minskning av privatinförseln vid gränserna till Danmark och Finland skulle enbart ersättas av en rikstäckande ökning av alkoholkonsumtionen inne i landet. Vilka konsekvenser detta skulle få exempelvis avseende rattfylleri och våld i det svenska samhället kan man spekulera i. Sannolikt skulle det inte bli bättre jämfört med hur det är i dag.
Systembolagets monopol är i praktiken inte ifrågasatt. Detta konfirmeras av den ökade försäljningen av alkoholdrycker under påskhelgen. Rekordstora mängder alkohol har försålts.
Förra årets resultat för Systembolaget var drygt 500 miljoner kronor. Över en halv miljard i vinst gjorde man.
Det har nu också visat sig att totalkonsumtionen på årsbasis glädjande nog har sjunkit från höga 10,5 liter till 10,2 liter ren alkohol per person och att privatimporten, enligt gjorda undersökningar, har minskat - även i Skåne!
Det finns alltså ingen anledning att i dagsläget överge det prisinstrument och den prispolitik som finns, utan man bör inrikta sig på förebyggande och informativa insatser gentemot ungdomar och föräldrar.
Glädjande nog har också polisen intensifierat sina insatser mot alkohol i trafiken och därmed kunnat upptäcka alltfler lagbrytare.
Langning till ungdomar är olagligt och ska beivras. Ungdomar får inte köpa alkoholdrycker oavsett varifrån dessa kommer. När det gäller försäljning från garage, oavsett om det är legal sprit i Sverige eller om det är illegal sprit från någon annanstans, är det lika olovligt att sälja som det är att tillhandahålla ungdomar sprit.
Polisen har påtalat att det finns vissa problem med bevisföringen och att frågan är nedprioriterad. Det finns alltså möjligheter att förbättra i det avseendet och stoppa den illegala verksamheten och vidareförsäljningen. Men framför allt är problemet en fråga om personligt ansvar för vuxna. Som vuxen måste man föregå med gott exempel. Barn gör aldrig som man säger, utan de gör som man själv gör. Det har jag personlig erfarenhet av på andra områden.
Givetvis måste en folkhälsofråga av denna dignitet angripas med ett brett anslag och involvera flera aktörer. Sverige har en tradition av ett stort antal frivilligrörelser med kunskap i folkhälsofrågor. Självfallet bör ett utökat samarbete mellan myndigheter och ideella organisationer med kunskaper om folkhälsofrågor och missbruk involveras i arbetet för ett nyktrare Sverige.
Grundproblemet, fru talman, framför andra är att Sverige genom den regering som vi nu har alltför tamt har drivit frågan om en begränsning av privatinförseln av alkohol. Fem hälsoministrar har faktiskt kommit överens om att driva linjen om åtminstone halverade införselkvoter, vilket skulle få en stor inverkan. I ett EU-perspektiv är privatinförseln helt enkelt orimligt stor. Man kan ju ta med sig hur mycket sprit som helst. Det är snarare bilens fjädring som avgör hur mycket man kan släpa med sig in i landet under olika täckmantlar.
Sveriges riksdag bör därför avvisa förslag som urholkar folkhälsan. Ett sådant förslag är det om en sänkning av skatten på alkohol. För att återta möjligheterna att föra en effektiv alkoholpolitik bör Sverige återställa införselkvoterna för privat bruk till rimliga proportioner eller sträva efter att återinföra lägre införselkvoter.
Avslutningsvis, fru talman, väljer jag att yrka bifall endast till reservation 3, men givetvis står jag bakom våra övriga reservationer.