Herr talman! Det handlar inte alls om något slags näringslivsfientlighet. Utgångspunkten, som även Eliza Roszkowska Öberg nämnde förut, är konsumentperspektivet. Jag kan inte tänka mig något annat än att när EU-parlamentet krävde den här skrivningen hade man också konsumenten för ögonen.
Det är en faktor som gjort att direktivet blev som det blev. Precis som jag sade är jag övertygad om att operatörer och teknikutveckling kommer att göra att det här över tid inte kommer att bli något stort problem. Den bild som Désirée Liljevall målar upp känns däremot som en skräckversion. Jag tror absolut inte att det kommer att bli på det sättet.
Ur ett konsumentperspektiv och ett integritetsperspektiv ska man faktiskt kunna välja. I paragrafen står det att man ska samtycka. Det viktiga är att det inte står hur samtycket ska gå till. Det är en helt teknikneutral lagstiftning, och det måste det vara. Annars skulle vi hamna i den sitsen att vi skulle behöva ändra lagstiftning efter olika tekniker, och så ska vi inte utforma lagstiftningen.