Herr talman! Det är lite lustigt att vara i den här situationen. Mitt parti anklagas ofta för att vara etnocentriskt, vilja ha stängda gränser och bara fokusera på oss själva och vår närhet. Nu hör vi Johan Forssell från Moderaterna tala om att vi när det gäller frågor som till sin natur handlar om situationer som uppstår väldigt långt bort bara ska prata med dem som är i vår närhet och diskutera hur det påverkar våra länder och vad vi får för förhållanden här.
Jag tror inte på det. Jag vill göra en skillnad på riktigt för dem som befinner sig i krissituationer - för dem som befinner sig på flykt, flyr för sina liv och kämpar för sina liv. Då kan jag inte bara titta på hur jobbigt det har varit för oss och våra grannländer. Det är en viktig faktor för att se över vad vi vill ha för mottagande här - vad vi har för kapacitet och hur vi ska kunna sköta vårt land. Det spelar såklart in, men vill jag också göra en insats för dem som verkligen är i behov av detta kan jag inte låsa mig vid att det ska ske genom mottagande till Europa.
Sedan måste jag bara få tillägga att vi vill lämna EU som det är just nu. Vi vill lämna överstatligheten. Men vi vill givetvis alltjämt förhandla med olika länder såväl i vår närhet som längre bort, beroende på fråga. Vi vänder oss dock emot unionsfunktionen. Fler och fler röster höjs dessutom för att det ska bli en total federation, i praktiken en ny statsbildning, där alla alltid ska vara med på allting eller kämpa för sina liv för att få några små undantag. Det är inte en rimlig hållning. Det vill vi lämna.
Självfallet ska vi dock alltid förhandla med andra länder och bygga avtal, vare sig det handlar om handelsavtal eller gemensamma överenskommelser om hur vi hanterar internationell kriminalitet, miljöfrågor och så vidare. Det är en självklarhet. Men vi måste lyfta blicken från EU och Europa när det gäller de riktigt globala frågorna. Det är mitt fokus, och det är mitt partis fokus. Det är tyvärr inte Moderaternas fokus.