Herr talman! Jag är böjd att hålla med: Vi har inte samma människosyn. Jag ser att människor har ett värde även innan de når vår kontinent. Jag ser att de lider där de befinner sig. Men jag ser samtidigt en västvärld som stoltserar med att man faktiskt hjälper de få som tar sig hit via smugglare och på illegala vägar, som riskerar livet eller som faktiskt utnyttjar systemen när de själva ser att vi inte riktigt har koll. Det är där vi väljer att satsa.
Vi har också uppenbart olika syn på solidaritet. Jag skulle föredra att tala om medmänsklighet, för det är något jag tycker är viktigt: att man ser sina medmänniskor, var på jorden de än befinner sig. Solidaritet, å andra sidan, bygger på att man har något gemensamt; det är tanken om en för alla och alla för en. Den kan man inte tvinga fram.
Men att ha medmänsklighet, hjälpa människor och solidariskt ta ett ansvar - för det tror jag faktiskt att de flesta ändå vill, även jag - kan gå till på olika sätt. Jag menar att det, med den situation som råder världen över, varken är hållbart eller solidariskt att bara fokusera på dem som tar sig hit.
Vi lägger fokus på att hjälpa genom att förflytta människor hit, låta deras länder förfalla, låta regimer förvisa människor och tvinga dem bort och låta länder komma undan med att ge så dåliga villkor som möjligt så att människor väljer att inte söka asyl där utan söka sig vidare. Vi håller liv i ett system som är byggt för en helt annan tidsålder och en helt annan situation.
Kom inte och tala med mig om människosyn! Jag väljer att se hela världen och de människor runt om i den som lider, och jag väljer att inse att vi måste tänka globalt om vi vill göra en insats på riktigt. Jag fokuserar inte på dem som jag för tillfället har i min närhet och ser framför mig - jag ser att även andra människor existerar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
I detta anförande instämde Tony Wiklander (SD).