Fru talman! Vi ska nu debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande
Övergripande miljöfrågor
. De frågor som tas upp handlar om mål och strategier för miljöpolitiken, svensk miljöpåverkan i ett internationellt perspektiv, anpassning av lagar till ekosystemtjänster, klimatmålen med mera. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1, men står naturligtvis bakom de reservationer där vi socialdemokrater finns med.
Det internationella perspektiv som detta betänkande delvis handlar om passar en dag som denna när det har varit utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Men tyvärr startade dagen inte så bra. Man vaknade till nyheten att statliga Vattenfall ska öka investeringarna i fossila bränslen med 70 procent de kommande fem åren och samtidigt halvera investeringarna i vindkraft. Detta sker alltså i dag när vi ska diskutera hur svensk miljöpåverkan står sig i ett internationellt perspektiv. Det är en angelägen fråga, och vi får väl höra vad vi får för svar av regeringspartierna.
Vi kan samtidigt ta del av den moderatledda regeringens ståndpunkter för en gemensam ram för tillväxt och sysselsättning inom EU, det så kallade EU 2020. Där kan man läsa om framtida utmaningar och möjligheter att nå en grönare ekonomi och ett innovativt företagsklimat och hur det ska skapa nya källor till tillväxt och sysselsättning samtidigt som den ekonomiska tillväxten frikopplas från miljömässig belastning.
Det som bland annat ska ske då är, står det, en tillämpning av ändamålsenliga och kostnadseffektiva politiska instrument, en prissättning som speglar de faktiska miljökostnaderna och stimulerande åtgärder för att utveckla och investera i ren teknik.
Jag tycker att det är väldigt bra skrivningar, och det är mycket fina ord. Men tyvärr kan vi inte läsa om konkretiseringen, åtminstone inte i detta betänkande. Men vi kommer kanske att få höra mer framöver om vad det står för och hur det ska konkretiseras.
I stället kan vi i betänkandet läsa om hänvisningar till utredningar, till kommissionen och till Europeiska rådet. Då undrar jag: Är det detta som är den borgerliga majoritetens synpunkter och ståndpunkter?
Till exempel står det att utskottet med tillfredsställelse noterar att Europeiska rådet i december 2009 antog rådsslutsatser om biologisk mångfald efter 2010 där vikten av ekosystemtjänster uppmärksammas. Av slutsatserna framgår tydligt att man i rådet är djupt oroad över den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald liksom över att ekosystemens funktion och tjänster försämras på grund av antropogen påverkan och det hot som detta innebär mot ekonomiskt välstånd, social välfärd och människors välmående.
Vi kan också läsa att rådet tar upp vikten av att säkerställa social och ekonomisk stabilitet. Det är kloka ord, men är det regeringens åsikter? Och när kommer de konkreta förslagen?
Jag och vi socialdemokrater tycker att det måste innebära en djupare analys, insikt och konkreta förslag, så att det verkligen leder till hållbar utveckling på både det sociala, ekonomiska och ekologiska området - inte som det vi har fått höra i dag om att statliga Vattenfall ska göra storskaliga satsningar på fossil energi eller att, på det sociala området, riksdagsledamöter uppmanas ta med sig gamla sovsäckar och liggunderlag till riksdagen för att ge till Stockholms hemlösa. Är det långsiktig social utveckling och hållbarhet? Det är kanske andra beslut vi ska ta i riksdagen och inte den här typen av beslut.
Vi socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister vet att de svenska miljömålen blir mycket svåra att nå till 2020. Vi vill därför betona att det arbete som är kopplat till miljömålen ska utgå från vad naturen tål utifrån bästa vetenskapliga forskning. Vi tycker att regeringen sänker ambitionerna i dagsläget. Vi anser att man fjärmar sig långt från miljömålssystemets ursprungliga intentioner när hänsyn tas till vad som den sittande regeringen för tillfället bedömer är samhällsekonomiskt realistiskt.
Vi vill både höja ambitionerna i miljöpolitiken och genomföra kraftfulla åtgärder för att nå målen. Då behövs ekonomiska styrmedel som ska användas för att säkra framtida ekosystemtjänster, till exempel markanvändning, tillgång till naturtillgångar som fosfor och faktiskt också biologisk mångfald och exempelvis insekter som pollinerar. Vi måste alltså hitta fler styrmedel för hållbar utveckling.
Vi vill använda ekonomiska styrmedel för att stimulera fler människor och företag att ändra beteende så att vi kan hjälpas åt att skapa en utveckling som är både ekonomiskt, socialt och ekologsikt hållbar. Hit hör klimat-, energi- och miljöskatter men också lagstiftning, utsläppsrättigheter och certifikat. Styrmedlen ska utformas så att de stimulerar till arbete och företagande och bibehåller industrins konkurrenskraft men samtidigt leder till en hållbar utveckling.
Vi har i Sverige varit bra på att få ned utsläpp från produktion och produktionsmönster, om vi bortser från dagens utspel och förslag från Vattenfall. Nu måste vi också ta tag i konsumtion och konsumtionsmönster. Vi måste våga vara föregångare och gå före när vi får rapporter om till exempel giftiga kemikalier i varor. Det gäller också när det kommer rapporter som bygger på urinprov hos barn, där man har kunnat konstatera att det finns väldigt många gifter i oss redan i barnstadiet. Det är gifter som kan komma från mat, leksaker och kläder - den så kallade cocktaileffekten. Då kan vi inte bara säga att vi väntar in, utan vi måste faktiskt komma med konkreta förslag och våga gå före och vara lite tydligare med att vi faktiskt vågar detta och vågar komma med förslag.
Jag har frågat miljöminister Andreas Carlgren om detta ett otal gånger, men han har hela tiden svarat: Nej, vi ska inte gå före. Det räcker att vi gemensamt kommer med de här förslagen i EU.
Där har vi en annan uppfattning. Med kunskap och ambitioner kan vi faktiskt gå före för att skydda och komma med bra förslag, så att våra barn och barnbarn får leva i en hållbar utveckling i världen och Sverige.