Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Övergripande miljöfrågor

TINA EHN (mp), 2010-02-17 (riksmöte 2009/10).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2009/10:MJU14 Övergripande miljöfrågor

Fru talman! Det är övergripande miljöfrågor som vi diskuterar, så det kan bli många olika saker. Jag tänkte ändå fokusera på en av de motioner som Miljöpartiet har väckt som handlar om ekosystemtjänster och frågorna runt dem.

Vår ekonomi, vårt välbefinnande och hela vår överlevnad är beroende av de nyttigheter och tjänster som naturen förser oss med. De syns oftast inte, och de ingår sällan i ekonomiska kalkyler. Men vi skulle inte klara oss utan dem.

Man kan övergripande säga att de tjänster som vi får är gratis. Som vi har hört tidigare handlar det exempelvis om att insekter pollinerar, att vatten renas, att skadedjur begränsas och att bördig jord bildas. Det är ett sätt att se naturen från människans perspektiv, men det hindrar inte att naturen också har ett egenvärde.

Det handlar alltså om väldigt grundläggande tjänster, att vi får bär, att vi får frukt, att vi får blommor, att kretsloppet fungerar för viktiga ämnen som kol, kväve och fosfor och att det finns fisk i haven och träd i skogen, för att ta några exempel.

De här tjänsterna är helt nödvändiga, men de är satta under en stark press. I FN:s stora

Millennium Ecosystem Assessment

bedömde man 2005 att 15 av 24 undersökta ekosystemtjänster hade utarmats eller utnyttjades på ett ohållbart sätt. Enligt den här undersökningen tyder mycket på att naturens förmåga att tillhandahålla dessa livsavgörande tjänster kan drabbas av snabba och omfattande förändringar som kan bli kostsamma och ibland kan vara helt oåterkalleliga.

Vi kan inte fortsätta så här. Den här trenden måste vändas, samtidigt som fattiga länder måste få utvecklas. Vi behöver en politik för att säkra framtida ekosystemtjänster i Sverige och internationellt. I vårt eget agerande internationellt måste vi också ta större hänsyn till de här tjänsterna.

Våra ekosystem och dessa tjänster påverkas av många faktorer. Det är ändringar i användningen av mark och vatten som har en direkt effekt. Den ändrade markanvändningen har också en stark indirekt effekt genom den påverkan som den ger på den biologiska mångfalden.

Det är konvertering av naturskog och andra naturliga ekosystem till jordbruksmark som enligt FN:s rapport har varit en av de viktigaste faktorerna bakom förlusten av ekosystemtjänster. Även föroreningar kan minska produktionen av dessa tjänster. Klimatförändringarna kan också få enorma konsekvenser för ekosystemtjänsterna, men kopplingen mellan klimat och ekosystemtjänster är komplex. Å ena sidan utgör klimatförändringarna ett stort hot mot produktionen av ekosystemtjänster. Å andra sidan kan ekosystemtjänster vara av stor betydelse för att dämpa klimatförändringarna och minska deras effekter.

Förändringarna i våra ekosystem har bidragit till ökad välfärd och ekonomisk utveckling, framför allt genom att vi har ökat de producerande tjänsterna som produktion av mat och skogsråvara. Gratistjänsterna i ekosystemen har med andra ord tillhandahållit en ständig ekonomisk tillväxt.

De tjänsterna har kunnat utnyttjas mer av vissa än av andra. Med dessa tjänster har rikedom kunnat skapas. Snacka om att jobba gratis!

Tillväxten har inneburit en ökad stress för ekosystemen, vilket kan komma att leda till en lägre välfärd på sikt. Det kan minska framtida generationers möjlighet att utnyttja de tjänsterna.

Om man tittar på det ur ett europeiskt perspektiv sägs det att människans fragmentering - vi har uppsplittring av olika biotoper av ekosystemen - har drabbat Europa hårdare än någon annan världsdel. Som exempel kan nämnas att bara 1-3 procent av Västeuropas skogar kan klassificeras som ostörda av människor.

På artnivå är 42 procent av Europas inhemska däggdjur, 43 procent av fåglarna, 45 procent av fjärilarna, 30 procent av groddjuren, 45 procent av reptilerna och 52 procent av sötvattensfiskarna hotade av utrotning. Den främsta påverkansfaktorn är fragmentering, försämring och förstörelse av livsmiljöer på grund av förändrad markanvändning.

Det är förmodligen med den kunskapen som Europeiska rådet har yttrat sig som man har gjort. Det kan vi läsa om i betänkandetexten.

För övrigt är det inte så mycket svar. Vi kan läsa om att det har aviserats en miljömålsproposition. Den har vi väntat på i två år nu.

Man noterar med tillfredsställelse i betänkandetexten att Europeiska rådet den 22 december 2009 antog rådsslutsatser om biologisk mångfald efter 2010, där vikten av ekosystemtjänster uppmärksammas. Av slutsatserna framgår det tydligt att rådet är djupt oroat över den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald liksom över att ekosystemens funktion och tjänster försämras på grund av mänsklig påverkan och det hot som detta innebär för ekonomiskt välstånd, social välfärd och människors välmående.

De åtgärder som finns i betänkandetexten är inte mycket att skryta med, men det är också förståeligt. Jag har en stor förståelse för det, för det är inte helt lätt att göra politik av ekosystemtjänster.

Vi gjorde ett försök när vi väckte den här motionen som är ganska omfattande. Det är ganska mycket tänk bakom det. Vi tar frågan på djupt allvar och tror att det är dags att vi verkligen ser det här ur ett politiskt perspektiv.

Man kan tycka att även om man inte har lösningarna på hur man gör politik av det här eller hur man ska kunna stoppa artutrotning och förstörelse kan man ändå förstå att det inte är bra att göra tvärtom. Men den kopplingen upplever jag inte att alliansregeringen alltid gör.

Politiken styr beslut på olika nivåer. Man inser inte att när man ger ökad rätt att bygga på strandremsor eller kontinuerligt minskar anslaget till biologisk mångfald driver man en politik bort från ett säkrare skydd av ekosystemen. Om man som i alliansen driver en politik där man talar om biologisk mångfald men skapar en politik som leder bort från densamma är det inte riktigt trovärdigt.

I fiskekvotsförhandlingarna har vi upplevt det. I frågan om rovdjuren ser vi praktexempel. Det handlar också om skyddet av den biologiska mångfalden, skogspolitiken, strandskyddet och satsningen på ekologisk produktion. Det är några områden som alla kan leda till en produktion som antingen kan gynna ekosystemens hållbarhet eller leda till att de missgynnas. Det är ett val man gör. Jag anser att man inte ska tappa bort de valmöjligheter som man har.

Avslutningsvis ställer jag mig bakom samtliga Miljöpartiets reservationer. Jag yrkar bifall till reservation 1, 2 och 6.

Debatten

Hämtad sida: 6

6 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

TINA EHN (mp): Övergripande miljöfrågor (2010-02-17) — PRESS0