Fru talman! Vi lever i en dyster tid. Institutet Idea konstaterar att allt fler länder rör sig i riktning från demokrati mot autokrati. Demokratiska fri- och rättigheter urholkas.
De senaste veckornas invasionskrig i Ukraina har visat att Ryssland inte respekterar internationella överenskommelser om folkrätt eller mänskliga fri- och rättigheter. Detta är en alarmerande utveckling som Sveriges regering tillsammans med övriga världen behöver möta med kraftfulla sanktioner mot hela Rysslands ledargarnityr. Men liksom i så många andra fall måste vi kunna skilja på landets ledare och civilbefolkningen och ge allt stöd vi kan till civilsamhället.
Vi debatterar i dag mänskliga rättigheter. Jag står naturligtvis bakom alla de yrkanden som vi i Kristdemokraterna har framfört i våra kommittémotioner, men jag yrkar här bifall enbart till reservation 17 under punkt 6.
Regeringen behöver verka för en FN-resolution om att regeringar i Mellanöstern, Nordafrika och Asien ska skydda kristna och andra religiösa minoriteter och vara beredda att låta FN-observatörer se över nödvändiga säkerhetsåtgärder.
Varje år presenterar organisationen Open Doors sin rapport World Watch List över de 50 länder där förföljelsen av kristna är som värst. Religionsförföljelse drabbar människor som tillhör samtliga stora religioner. När det gäller kristna ökar förföljelsen runt om i världen, och i Afghanistan, Nordkorea och Nigeria är den extremt allvarlig. I Afghanistan har det alltid varit farligt att lämna islam och bli kristen, men efter talibanernas maktövertagande söks kristna systematiskt upp. Kristna män avrättas, och kvinnor utsätts för misshandel och övergrepp.
Indien är ett annat orosområde. Det är Asiens största demokrati och en viktig handelspartner för Sverige och Europa. Dessvärre har de mänskliga rättigheterna försämrats i takt med en växande hindunationalistisk agenda, och Indien ligger nu på plats nummer tio i World Watch List 2022 . Minoritetsgrupper utsätts för allvarliga övergrepp och förföljelser utan att ordningsmakten ingriper ens när gudstjänstlokaler vandaliseras och bränns ned och gudstjänstfirare dödas.
Detta drabbar både kristna och muslimer. I landet finns 200 miljoner muslimer och 30 miljoner kristna som diskrimineras, trakasseras och stöts ut från kastsamhället och på så vis förlorar de privilegier som är förenade med kasttillhörighet. Kristna flickor och kvinnor utsätts ofta för sexuella trakasserier och sexuellt våld och har i vissa fall också utsatts för trafficking. Detta har förvärrats under pandemin, vilket Act Svenska kyrkan och Open Doors rapporterar om.
Sveriges regering bör med större kraft än hittills lyfta fram de ökade förföljelserna av religiösa minoriteter och utöva påtryckningar på de berörda länderna att tillämpa artiklarna 2 och 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Omvärlden behöver också agera mot Kinas behandling av den muslimska minoritetsgruppen uigurer. Runt 1 miljon uigurer sitter fångna i omskolningsläger. Det är den största massinspärrningen sedan andra världskriget. Många kvinnor har tvångssteriliserats. Det rapporteras även om systematiska övergrepp i form av organskörd, där man mot en levande persons vilja avlägsnar kroppsorgan för att sälja på den svarta transplantationsmarknaden.
Enligt Raoul Wallenberg Centre for Human Rights uppfyller övergreppen mot uigurerna kriterierna för folkmord. Sverige behöver erkänna att ett folkmord pågår och sätta press på världssamfundet att agera för att fördöma den kinesiska statens agerande mot uigurerna.
Även kristna i Kina förföljs och tillåts inte att utöva sin tro fritt. Kristna uigurer har det särskilt svårt - de är klämda mellan den muslimska majoriteten av uigurerna och den kinesiska centralmakten.
USA har infört sanktioner mot kinesiska politiker och företag som man anser vara ansvariga för övergreppen mot uigurer. Detta har även EU anslutit sig till. Sveriges regering bör via EU verka för att unionen återkommande tar upp uigurers, kristnas och andra minoriteters situation i Kina.
Fru talman! Inom dagens betänkande inryms också SRHR-frågorna, alltså frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är oroande att se att inte minst flickors och kvinnors frihet och självbestämmande har försämrats i många länder och hur hbtq-personer förföljs. Jag ska här bara ta ett exempel.
Varje människa äger rätten till sitt eget liv och sin kropp. Det är självklart i vårt samhälle, men det är långt ifrån verkligheten i många kulturer på vår jord. Miljontals flickor har till följd av pandemin tvingats sluta skolan och har gifts bort. I länder med bristfällig sexualundervisning och där preventivmedel är förbjudna om inte maken går med på det blir halvvuxna flickor gravida och föder barn innan kroppen är mogen för det, vilket innebär ökade risker både för barnet som blir mamma och för det nyfödda barnet.
Varje år en flicka hinner gå i skola ger henne bättre förutsättningar för livet, både vad gäller kunskaper och vad gäller mental och kroppslig utveckling. Därför behöver Sverige, som en av många nödvändiga åtgärder, trycka på mot barnäktenskap och för att kvinnor och flickor som har fött barn ska ha rätt att återvända till skolan. Sverige ska fortsätta att vara en stark förespråkare för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Fru talman! Jag vill i denna debatt också lyfta fram Förenta nationernas generalsekreterare Dag Hammarskjöld, som för drygt 60 år sedan förolyckades i en flygkrasch i Ndola tillsammans med de övriga 16 ombord på det svenska planet Albertina. Planet kraschade i den dåvarande brittiska kolonin Nordrhodesia. Omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död utreds av domaren Mohamed Chande Othman på uppdrag av FN:s generalförsamling.
Det finns allvarliga oklarheter i hur Sveriges regering hanterade utredningarna i förloppet efter den fatala flygkraschen. De utsända svenska experterna var starkt kritiska till hur den rhodesiska kolonialmakten bedrev utredningen. Man misskrediterade de afrikanska ögonvittnen som hade sett ett flygplan ovanför Albertina och ljussken mellan planen före kraschen. Man vägrade att göra undersökningar av vraket som hade kunnat konstatera förekomst av ammunition eller sprängämne.
Utan synbar förklaring svängde den svenska regeringen och lade sig i linje med den nordrhodesiska förklaringen att kraschen berodde på misstag av piloten. Besättningsmännens efterlevande har ända till för några få år sedan tvingats leva med beskyllningen att det var pilotens fel.
Detta är en fläck på den svenska historien som vi behöver gå till botten med. Jag vill uppmana regeringen att utse en oberoende arbetsgrupp med historisk kompetens för källkritisk granskning av tillgängligt material för att klarlägga de avvägningar som svenska regeringar gjort i samband med omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död. Det är vi skyldiga minnet av den svensk som har uppburit det högsta internationella ämbetet och som av president Kennedy beskrevs som den störste statsmannen i vår tid.