Fru talman! Miljöpartiet tycker att Sverige behöver en nationell biblioteksplan. Vi ser Sverige som en framstående kunskapsnation. Då kan vi inte betrakta läsandets infrastruktur som en andra klassens fråga. Det finns problem som vi måste ta tag i.
Tillgången till biblioteken är ojämn. Biblioteken i sig är av skiftande kvalitet. Befolkningen ökar, men antalet bibliotek minskar. Många elever som har läs- och skrivsvårigheter har inte tillgång till ett bemannat bibliotek, som vi har hört flera säga.
Samtidigt är ansvaret för biblioteken splittrat på många händer. Ingen har den överblick över situationen som behövs.
Språket i sig är inte en lokal angelägenhet, även om ansvaret för biblioteken ligger på kommunerna. Tillgången till språket är detsamma som tillgången till demokrati, kultur, utbildning och information. Det är i det sammanhanget vi ska se behovet av en nationell biblioteksplan. Flera hundra biblioteksfilialer har lagts ned, och samtidigt har biblioteksbesöken gått ned med 10 procent.
Det pratas mycket om kunskapssamhället, att vi är på väg in i en tid då kunskap är allt viktigare och då kunskap står i centrum för möjligheterna, ekonomin och samhällets utveckling. Men hur får människor kunskap? Om man inte behärskar språket, om man inte känner ordets valör, om man inte kan formulera eller förstå nyanserna i komplexa resonemang, hur kan man då få kunskap? Språket är nyckeln till kunskap, kultur och demokrati. Biblioteken är för många människor den huvudsakliga vägen till det läsande som är så oerhört viktigt för språket.
Nästan allt det vi hoppas på inom alla andra politiska områden - ekonomi, utbildning, innovation, forskning, sjukvård - bygger på att folk i det här landet behärskar språket. Biblioteken betyder mycket. Biblioteken är för många människor den huvudsakliga och ibland enda möjligheten att få tillräcklig tillgång till böcker.
En pocket då och då har förmodligen de flesta råd att köpa, men hur många har råd att skaffa sig den bokliga mångfald biblioteken kan erbjuda? Ökade kulturella klyftor i samhället hänger samman med ökade ekonomiska och sociala klyftor. Två av bibliotekens viktigaste uppgifter är att ge likvärdiga förutsättningar för jämlikt deltagande i samhället och fungera som fria samlingsplatser som bidrar till att skapa sociala sammanhang.
Fru talman! Drygt 70 procent av de högutbildade besöker biblioteken, och 97 procent i den gruppen läser böcker. Det är kanske inte så konstigt, för hur blir man högutbildad utan böcker? Bland lågutbildade är det knappt 40 procent som besöker biblioteken, och bokläsandet har minskat från 80 till 70 procent i denna grupp.
Det är inte bara så att böcker och utbildning hör ihop - böcker är utbildning.
Detta är alltså våra skäl. Läsandet är den enskilt viktigaste strategiska kunskapen i ett civilt samhälle. Biblioteken är därför strategiskt viktiga institutioner för samhället som helhet. Men tillgången och kvaliteten är ojämn. Av detta skäl borde det stå uppenbart för alla att det finns ett behov av en nationell biblioteksplan.
Jag yrkar bifall till reservation 1.