Herr talman! Jag känner lite grann pressen att hålla ett kort och koncist anförande i detta angelägna ärende, och vi diskuterar biblioteken och språkfrågorna.
Jag skulle vilja säga, vilket har sagts här förut, att vi i betänkandet inte direkt har skrivit att bibliotek behöver kärlek. Men vi kan uttala att de avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Precis som har sagts tidigare och som klart uttrycks i betänkandet kommer bibliotekslagen att utvärderas under mandatperioden. Syftet, vilket också framkommer i efterföljande meningar, med detta är att stärka bibliotekens roll samt att säkerställa tillgängligheten och avgiftsfriheten i framtiden. Det är ett ganska viktigt uttalande.
Jag ska bara kortfattat framföra några ytterligare kommentarer om detta eftersom frågan om bland annat planer och statistik har efterfrågats i debatten här och också tas upp i betänkandet.
För ett tag sedan besökte jag stadsbiblioteket i Norrköping. Det är ett ganska stort bibliotek men också väldigt levande. Norrköpings stadsbibliotek sätter, vad jag förstår, Norrköpingsborna och människor i Norrköpings omnejd i läsning. När jag var där kunde jag se att det på biblioteket finns väldigt mycket. Det finns barnavdelning, IT-avdelning som ständigt byggs ut och medborgarservice. Där hålls föreläsningar, seminarier och något som man kallade köksbordssamtal. Det fanns till och med restaurang och kafé i anslutning till biblioteket. Även en del samhällskontor finns där. Det är väldigt levande och omfattande. Det är precis så som jag vill att ett bibliotek ska vara.
Biblioteken är viktiga i utvecklingen av vårt kunskapssamhälle, vilket också har sagts här tidigare. Men det förändrade samhället ställer också nya krav på bibliotekens tjänster. Biblioteken måste få vara en självklar plats på den politiska agendan. Den nuvarande bibliotekslagen ska utvärderas. Bakom detta döljer sig naturligtvis ett antal frågor om utveckling av biblioteksväsendet. Jag menar att det behövs en gemensam och samlad bibliotekspolitik i vårt land, en vision och en politik som uppmärksammar och utvecklar bibliotekens roll i kunskapssamhället.
Då kan man fundera på varför det behövs en utvärdering och en nationell vision. Det finns många svar på det, och jag ska inte gå in på alla här.
Biblioteken är en kulturell mötesplats och också en kunskapsinstitution som inte har blivit mindre viktig. Biblioteken sammantaget tar varje år emot kanske 100 miljoner besök i vårt land, och 65 procent av befolkningen besöker någon gång under året biblioteket. 91 procent av invånarna anser att biblioteken är viktiga för att ett modernt samhälle ska fungera.
Precis som det anges i betänkandet finns det både goda exempel och intressanta projekt och initiativ som kan betyda mycket för utvecklingen av biblioteken. En annan utmaning och till viss del också ett problem är det som någon belyste tidigare i debatten, nämligen att det finns många olika nivåer och många olika huvudmän - kommuner, landsting, högskolor, organisationer och företag. Det är en mångfald som är berikande och som naturligtvis ska värnas. Som komplement till denna mångfald behövs ett sammanhållet ansvar och en sammanhållen politik för biblioteken på nationell nivå, vilket saknas i dag.
Kulturrådet sammanställer statistik men har egentligen inget ansvar för uppföljning av denna statistik. Kungliga biblioteket har ansvar för forskningsbibliotek, medan Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ansvarar för skolbibliotek. Bristen på denna sammanhållna politik gör att det är svårt att skapa sig en helhetsbild av bibliotekens situation. Kunskapsinhämtningen blir därför bristfällig och splittrad. Ett samlat nationellt ansvar menar jag kommer i spåren av en utvärdering av bibliotekslagen. Det skulle ge alla bibliotek oavsett huvudman bättre förutsättningar att utvecklas till framgångsrika aktörer i det framtida samhället. Bibliotekens betydelse för folkbildningen ska inte underskattas. Därför är det självklart för oss att det också i framtiden ska vara avgiftsfritt att låna böcker.
De här frågorna blir säkert en del av Kulturutredningen, men jag ser dem också som en del av den aviserade utvärderingen av just bibliotekslagen.