Herr talman! Året är 2011. Stefan Löfven är ordförande i IF Metall. Fackordföranden Löfven värnar om kärnkraften. Han betecknar det som blåögt att anse att kärnkraften skulle kunna läggas ned utan att det får konsekvenser för klimatet eller att Sverige drabbas av elbrist.
Året är 2015. Löfven leder en regering med Miljöpartiet och är i full färd med att medverka till kärnkraftens nedläggning. Dessförinnan såg vi lite velande och tvekande i valdebatten, med röda och gröna kort om vartannat. Eller var det gröna och röda kort? Ingen vet, allra minst Sveriges nuvarande statsminister.
Det är mycket oroväckande att Socialdemokraterna väljer fel väg för Sveriges framtida energiförsörjning. Vi står nu inför ett läge där vi har sex reaktorer kvar av de tolv som byggts i Sverige. Hälften av det svenska kärnkraftsbeståndet har alltså stängts ned av politiska skäl, av Socialdemokraterna som en eftergift till Miljöpartiet.
Vi vet att elpriserna är historiskt låga och sannolikt kommer att förbli det under minst några år framöver. Vi vet också att den kvarvarande kärnkraften baxnar under dagens effektskatt.
Liberalerna är det enda parti i Sveriges riksdag som förespråkar att effektskatten helt ska avskaffas. Det gör vi för att vi ser signaler från kraftbolagen, och de signalerna är tydliga. Om effektskatten inte sänks eller tas bort kommer fler reaktorer snart att behöva stängas.
Min fråga till Socialdemokraterna och Ingemar Nilsson är enkel: Hur många fler reaktorer är ni beredda att offra innan ni kommer att ta bort effektskatten?