Herr talman! Just nu pågår slutförhandlingarna på klimattoppmötet i Paris. Där har Sveriges miljö- och klimatminister Åsa Romson viktiga positioner att förhandla om när det gäller klimatanpassning och finansiering. Signalerna just nu, under den här debatten, är mycket hoppfulla om att man tycks kunna nå ett ganska ambitiöst avtal. Vi följer utvecklingen med stort intresse.
Klimathotet är globalt, men alla utsläpp sker lokalt någonstans i ett land, en region eller en kommun. Sverige har i förhandlingarna i Paris just nu med sig den största klimatsatsningen någonsin i en svensk budget. Det är 4,5 miljarder kronor för nästa år. Regeringen fastslår att klimatet är vår tids ödesfråga.
Jag är stolt över att Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lägger fram en budget med stora satsningar på energi. Det har hänt mycket det senaste året för att ta Sverige närmare ett hållbart energisystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
I regeringens budget för utgiftsområde 21, Energi, satsas för nästa år 2,8 miljarder kronor och sammanlagt för perioden 10,8 miljarder kronor. Regeringen har antagit målet om 100 procent förnybar energi. Som ett direkt resultat av det beslutet steg Sverige i global rankning över länders attraktivitet för investeringar i förnybar energi.
Nu görs stora satsningar på solenergi. I budgeten avsätts 1,4 miljarder kronor under mandatperioden för solcellsinvesteringar. Redan nästa år höjs anslaget från 50 miljoner kronor till 225 miljoner kronor, och därefter blir det hela 390 miljoner kronor per år för solinvesteringar.
Många privatpersoner, kommuner och företag har ansökt om medel från de pengarna, och det bildades en lång kö under alliansregeringens tid. I kön hos länsstyrelserna finns nu ansökningar på motsvarande ungefär 600 miljoner kronor. Alla de kommer nu att få pengar utbetalda inom två år.
När solenergin börjar växa storskaligt aktualiseras EU:s statsstödsregler, frågan om hur stor anläggning man kan bygga utan att betala skatt. Om ingen reglering görs riskerar företagen att bli återbetalningsskyldiga. Det är en risk som Miljöpartiet inte vill utsätta dem för.
Efter hårt arbete lyckades vi höja nivån från 144 kilowatt till 255 kilowatt. All produktion upp till 255 kilowatt är alltså fri från skatt. En förbättring som har gjorts jämfört med tidigare system är att alla nu är skattebefriade upp till 255 kilowatt, även om man skulle sälja 1 kilowatt eller mer över det. Tidigare blev man beskattad för hela produktionen om man hade ett överskott mer än den egna produktionen.
Men det finns en viktig fråga kvar att lösa. Det handlar om dem som äger flera anläggningar. Det vore bättre om skatteplikten gällde per anläggning och inte per juridisk person. Regeringen aviserar nu i budgeten att man kommer att se över hur man skattemässigt kan gynna dem som äger flera anläggningar.
Regeringen har nyligen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för solenergi. Det är första gången som Sverige kommer att få en strategi för solenergi. Syftet är att öka användningen av solel. Det är viktigt att nu ta ett samlat grepp för att skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling av solenergi.
Vindkraften har vuxit kraftigt under lång tid och levererar i dag ungefär 10 procent av vår elförsörjning. Havsbaserad vindkraft är en nyare teknik som i dag är lite dyrare än landbaserad vindkraft. Vi behöver båda. Att bygga vindkraft ute till havs kan ha många viktiga funktioner. Den kan byggas i stor skala och i södra Sverige kopplas in på stamnätet där befintlig kärnkraft finns. Vindarna till havs är jämnare, och vindkraft till havs kan producera med högre effekt och hjälpa till i fråga om effekt i framtiden.
Det är mycket positivt att regeringen har uttalat ambitioner för att utveckla havsbaserad vindkraft och att Energimyndigheten nu har fått uppdraget att ta fram ett förslag på hur även Sverige skulle kunna stödja den nya tekniken. Det blir nu en fråga för riksdagens alla partier vilka som stöder myndighetens förslag att satsa på havsbaserad vindkraft. Jag hoppas att vi kan få en uppslutning i riksdagen och en riksdagsmajoritet för att satsa på havsbaserad vindkraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Energi
Herr talman! En annan viktig fråga i budgeten är satsningen på batteriteknik. De tekniska möjligheterna att lagra energi utvecklas snabbt, samtidigt som kostnaderna rasar. I ett smart och modernt energisystem, med en växande andel sol- och vindkraft, kan batteriteknik ha en viktig roll. Regeringen avsätter för nästa år 25 miljoner kronor och därefter 50 miljoner kronor per år för att utveckla den tekniken. Nu har tekniken kommit så långt att det är läge att testa den ute i verkligheten, i kombination med andra lösningar för företag eller hushåll.
Sverige har historiskt saknat ett strategiskt arbete med energieffektivisering. Även det är en fråga där regeringen har gett ett viktigt uppdrag till Energimyndigheten att utreda hur även Sverige skulle kunna använda så kallade vita certifikat. Det är ett system för ett systematiskt arbete med energieffektivisering som nu hälften av EU:s medlemsländer har. Myndigheten föreslår att ett sådant system ska kunna införas i Sverige. Man säger också att det beror på vilket mål man politiskt sätter upp. Jag hoppas att vi kommer att kunna få en riksdagsmajoritet även för att satsa på vita certifikat i Sverige.
Med Miljöpartiet i regeringen införs nu ett klimatkliv som skyndar på omställningen till ett hållbart samhälle. Genom att ta ansvar för våra klimatutsläpp visar vi också ledarskap för andra länder.
Klimatklivet hjälper kommuner och regioner att finansiera viktiga klimatsatsningar. Det är 600 miljoner kronor per år som från och med nu finns tillgängliga att söka. De första utbetalningarna har redan gjorts, och det är stora satsningar på biogas och laddinfrastruktur för elfordon.
En genomgång av oppositionens budgetar är en ganska spretig läsning med olika prioriteringar. Men de har gemensamt att det handlar om mindre pengar och sänkta ambitioner. Centerpartiet har mer pengar nästa år, men totalt sett under perioden gör även de en kraftig nedskärning.
Herr talman! Till sist: En stor majoritet av svenska folket vill ha 100 procent förnybar energi. Detta presenterades i en mätning från Sifo nyligen. 68 procent vill att Sverige snarast ställer om till att använda förnybar energi. Jag är mycket glad över att det här i kammaren nu finns fem partier som sluter upp kring ambitionen om 100 procent förnybar energi. Sverige har fantastiska möjligheter. Låt oss ta till vara dem.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i enlighet med budgetpropositionen.