Fru talman! Så har vi kommit till det årliga motionsbetänkandet om public service. Återigen får jag konstatera att det i kammaren råder rätt stor enighet om vikten av public service. Det uppdrag som utförs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion är viktigt och grundläggande för vår demokrati och för vårt öppna samhälle.
För några veckor sedan genomförde kulturutskottet en offentlig utfrågning i riksdagen. Den handlade om framtidens public service. Det blev en välbesökt föreställning, där jag var glad åt att kunna välkomna såväl kultur- och demokratiministern som samtliga programbolagschefer. Medverkade gjorde också representanter från såväl den fristående sidan som akademin. Det blev ett bra och viktigt avstamp för ett år som kanske mer än något annat kommer att präglas av debatten om public service.
Fru talman! Redan under förra året debatterade jag här i kammaren vid ett flertal tillfällen de förslag som motionerna i betänkandet berör. Jag var bekymrad över den senfärdighet som jag tyckte, och fortfarande tycker, präglade regeringens agerande. Vid ett flertal tillfällen tog jag upp detta med kultur- och demokratiministern i såväl frågestunder som interpellationsdebatter. Det gjorde jag så sent som i december. Då vi nu befinner oss mitt i nuvarande sändningsperiod för våra public service-bolag undrade jag när den obligatoriska halvtidsavstämningen skulle genomföras - detta för att vi i god tid ska kunna se vad som behöver förändras och förbättras inför nästa sändningsperiod.
Jag undrade dessutom hur regeringen tänkte gå till väga när det gäller de kommande sändningstillstånden. Nästa tillståndsperiod börjar år 2020, och det är inför dessa vi fattar de politiska besluten. Det är en inte alldeles okomplicerad process, och jag var och är fortfarande rädd att regeringen har underskattat denna komplexitet.
Slutligen undrade jag hur regeringen tänkte agera när det gäller finansieringen av bolagen. Bakgrunden är naturligtvis det tillkännagivande som riksdagen gjorde i bred enighet 2015 om en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften som bör komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod. Så sent som i slutet av förra året stod vi utan svar på dessa frågor, men sedan har det faktiskt hänt en hel del.
I februari träffades kulturministern och företrädare för programbolagen för halvtidsavstämning. Detta har också kulturministern redogjort för i utskottet. Visserligen verkade mötet mest ha handlat om hur bolagen själva tyckte att det hade gått och inte så hemskt mycket om vad regeringen och departementet tyckte. Men ändå - man får vara glad för det lilla.
Däremot välkomnar jag att regeringen nu har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté för att utreda och lägga fram förslag om en ny finansiering av public service. Kommittén har inlett sitt arbete i god anda, och jag har stora förhoppningar om att vi ska kunna lägga fram ett väl genomtänkt förslag nu när alla äntligen är överens om att det nuvarande finansieringssystemet inte längre är hållbart.
Kommittén kommer också att få ett tilläggsuppdrag vad gäller sändningstillstånden, vilket enligt regeringen ska levereras före sommaren. Även detta välkomnas, men jag tycker samtidigt att det är i senaste laget. Det är viktigt att kommittén får rimlig tid på sig att lägga fram ett väl genomtänkt förslag. Det är likaså viktigt att programbolagen får lika rimlig tid på sig att förbereda sig inför en ny tillståndsperiod. Men även här tycker jag att regeringens agerande tyvärr har präglats av senfärdighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Marknäten och public service
Fru talman! Förutom de motioner som tas upp i betänkandet behandlas även regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av verksamheten i Teracom Group AB och regeringens styrning av bolaget. Det bakomliggande målet med Teracoms verksamhet är att man genom marknätet ska tillgodose att public service-bolagens sändningar ska kunna nå ut till hela befolkningen på ett säkert och effektivt sätt, inte minst med tanke på en beredskapsfunktion.
Riksrevisionen konstaterar att bolaget uppfyller detta mål tämligen väl men riktar också skarp kritik mot andra delar av Teracoms verksamhet och regeringens styrning. Man pekar på ett antal sidoverksamheter som har svag eller ingen knytning till marknäten och ifrågasätter om denna nya inriktning är förenlig med grunduppdraget.
Nyorienteringen inom Teracom innebär enligt Riksrevisionen att man kommer in på flera konkurrensutsatta marknader, och risken för att Teracom hämmar privat företagande ökar därmed. För stora delar saknas i dag motiv för statligt ägande, konstaterar Riksrevisionen. Man konstaterar även att det är befogat att staten behåller marknätsverksamheten men är tydlig med att övrig verksamhet, inklusive den telekomverksamhet man bedriver, inte behöver eller bör vara statligt ägd. För den marknätsverksamhet som ligger i bolagets grunduppdrag anser man inte ens att det är självklart att aktiebolagsformen är den lämpliga.
Det är med andra ord ganska skarp kritik Riksrevisionen framför mot den breddning av verksamheten som har skett inom Teracom och att regeringen har varit bristfällig i sin styrning av bolaget. Något förvånande avfärdas kritiken ganska nonchalant av regeringen. Man menar att det inte finns några som helst anledningar att se över det statliga ägandet i Teracom och inte heller någon anledning att se över organisationsformen. Möjligen tycker man att Teracoms samhällsuppdrag kan behöva ses över i vissa delar.
Fru talman! Från Alliansens sida har vi skrivit ett gemensamt särskilt yttrande där vi delar uppfattningen att marknätens höga täckningskrav är fortsatt relevant för att kunna sända programtjänster i hela landet och att det i förlängningen också handlar om en fungerande krisberedskap under i stort sett vilka förhållanden som helst. Men att så lättvindigt avfärda Riksrevisionens kritik som regeringen gör är inte rimligt.
Alliansen är av den enkla uppfattningen att där staten behövs ska staten vara en god aktör, men där staten inte behövs sköts uppgifterna bättre av andra. Därmed delar vi i mångt och mycket den kritik som Riksrevisionen framför och menar att de åtgärder som regeringen aviserar är otillräckliga. Det är hög tid att man ser över statens roll på marknaden och därmed även ägandet i Teracom. Vi avser också att återkomma till detta i andra sammanhang.
Fru talman! Med anmälan om detta särskilda yttrande yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.