Herr talman! På en väl fungerande fri marknad ska fria individer ha möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar. Samtidigt måste lagstiftningen skydda konsumenterna från att bli vilseledda av företag som använder ohederliga metoder för att sälja varor eller tjänster.
Banker och andra institut som erbjuder finansiell rådgivning har en särskilt stark ställning i samhället. Konsumenter har i allmänhet hög tillit till bankerna, och man ser nästan banken som en myndighet snarare än ett företag. Även de enklaste finansiella tillgångarna, till exempel företagsobligationer och aktier, är komplexa, och det krävs djupa kunskaper för att fullt ut förstå deras konsekvenser och risker. Detta ger bankerna ett stort maktövertag. Det behövs därför en stark lagstiftning som skyddar konsumenterna i relation till de finansiella rådgivarna, och den lagstiftningen står vi bakom.
Det som ligger för beslut här i dag är utformningen av det skadestånd som den som utsatts för vårdslös rådgivning har rätt till. Till skillnad från tidigare föreslås även utebliven vinst vara en del av skadeståndet. Vi har farhågor kring effekterna av det förslaget. För det första finns det en risk för att en större skadeståndsskyldighet för de finansiella rådgivarna kan drabba konsumenterna i form av högre priser. För det andra är det, precis som många remissinstanser påpekat, redan i dag väldigt få konsumenter som får rätt i den här typen av tvister. Det här kan göra att konsumenterna nu kommer att få det ännu svårare att bevisa sin rätt. Det kommer troligen att bli svårt att hitta rimliga nivåer för hur stor en potentiell utebliven vinst hade varit, särskilt i låg- och nollräntemiljö. Risk finns också att rättegångskostnaderna i dessa tvister kan bli ännu högre.
Herr talman! Alla investeringar är förenade med risk. Det måste även fortsättningsvis vara tydligt att den som investerar i finansiella instrument är ansvarig för sina egna förluster. Vi anser därför att skadeståndsskyldigheten normalt inte bör omfatta utebliven vinst. Detta motsvaras av alternativ ett i den promemoria som ligger till grund för propositionen. En skillnad från förslaget i promemorian är dock att utebliven vinst bör ersättas i de situationer där oseriös rådgivning har innefattat utfästelser om en viss garanterad avkastning på det investerade beloppet. Det behövs för att upprätthålla ett ändamålsenligt och starkt konsumentskydd med tydliga konsekvenser vid oseriös rådgivning.
Jag menar att lagstiftningen bör förtydligas i enlighet med det som anförts om att utebliven vinst inte bör ingå. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 i betänkandet, som innebär att regeringen bör återkomma med ett förslag till ändringar i den aktuella bestämmelsen.
För tids vinnande i kammaren yrkar jag inte bifall till reservation 3, där vi föreslår ett tillkännagivande om att regeringen ska låta utreda hur det kan bli lättare för konsumenten att skilja finansiell rådgivning från försäljning av finansiella instrument. Vi ser dock fortsatt ett behov av detta, då rådgivning och försäljning ofta sker vid samma tillfälle och då det kan vara svårt för den enskilde att särskilja de båda.