Herr talman! I Sverige har vi funnit en unikt bra samhällsmodell för att skapa förutsättningar för både trygghet och utveckling samtidigt. Vi hade en lång period då vi halkade efter i tillväxttakt därför att vi hade makroekonomiska obalanser, därför att vi överbeskattade människor och företag. Vi hade en genomreglerad ekonomi som kom till vägs ände.
Sedan har vi de senaste 20 åren gradvis förskjutit vår samhällsekonomi så att vi har förstärkt incitamenten att arbeta och så att vi har säkrat att det är mer lönsamt att driva företag. Samtidigt har vi upprätthållit god ordning i våra offentliga välfärdssystem och offentliga finanser.
Det har lagt grunden till att vi har mer av sammanhållning, vi har färre som lever på låg materiell standard och vi har en bättre fungerande samhällsekonomi än de allra flesta andra länder. De länder som har lyckats relativt väl, som Sverige, är de som påminner om oss och som har fört en likartad politik. Det är länder som Tyskland, Finland, Danmark, Nederländerna och Österrike, där man har en väl fungerande arbetsmarknad i kombination med en allt större inriktning på att säkra arbetslinjen och hålla ordning på att människor måste arbeta.
Då måste man sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Då måste man skapa ordning och reda i transfereringssystemen så att man inte skapar fattigdomsfällor, inaktivitetsfällor och arbetslöshetsfällor.
Det är precis det den här regeringen har arbetat med, och vi har därigenom säkrat fler människor på arbetsmarknaden, bättre tillväxtsiffror, stigande skatteintäkter och möjlighet att också under krisen fortsätta att tillföra välfärden pengar.
Det är den grundläggande inriktningen på en politik som klarar både full sysselsättning och trygghet för människor. Där har vi varit mer framgångsrika än de allra flesta länder i Europa.