Herr talman! Jag kan förstå synpunkten. Om vi ska ha ett nordiskt samarbete har vi att samarbeta med de regeringar som är folkligt valda i de länderna och utsedda på demokratisk grund. Vi kan inte säga att vi inte samarbetar med en regering därför att det och det partiet är med i regeringen. Vi har att samarbeta med samtliga regeringar, att försöka göra det bästa av situationen samt försöka få gehör för våra åsikter och vår position. Jag tror att det även i fortsättningen är vägen framåt att engagera oss och prata om gemensamma utmaningar.
En av de gemensamma utmaningarna har att göra med hur vi hanterar flykting- och migrationsströmmarna. Det är med stor vånda regeringen har fattat beslut av det slaget. Det är ingenting en regering gör med lätt hand, när vi har kämpat så för att bevara och värna det faktum att vi ska kunna resa fritt över gränserna utan den typen av kontroller.
Men detta var samtidigt nödvändigt för att bevara säkerheten i vårt eget land och värna de system som finns för att ta hand om människor som kommer hit på ett värdigt sätt. Det är inte vårt fel utan det handlar faktiskt om hur det ser ut i andra länder. Vi levde länge i tron att det skulle bli ett solidariskt välkomnande av flyktingar - av dem som sökte skydd i Europa - också i den mycket akuta situationen som EU befann sig. Så upptäckte vi att det var en lång väg framåt för att övertala andra länder att också vara med och dela på ansvaret.
Jag tror inte att någon anklagar oss i dag. OECD har visat att Sverige var det land som historiskt sett har tagit emot flest flyktingar någonsin per capita. Det blev en stor påfrestning. Vi var tvungna att vidta åtgärder. Det var inte heller från början så att de andra nordiska länderna visade stor förståelse och samarbetsvilja. Men nu är vi på speaking terms med våra grannar.