Herr talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågorna.
Det fanns ingen samsyn i den här frågan i Norden. Det var ju alldeles tvärtom: Vi upplevde att det på ena kanten inte fanns någon kontroll, utan man skickade vidare människor till Sverige. Vi har ansvar för att se till att Sverige och våra svenska system fungerar och att vi kan ta emot människor på ett värdigt sätt. Vi ville inte ha en situation där de skulle sova utomhus och där vi inte längre kunde ta hand om ensamkommande barn. Vi var tvungna att agera, och vi gjorde det. Det fanns dock ingen nordisk samsyn i frågan, och tyvärr är det fortfarande så att detta är svårt. Vi har olika utgångspunkter.
Jag vet inte vad alternativet hade varit. Har Kerstin Lundgren något alternativ? Vad skulle regeringen ha gjort? Vi hade en skyldighet att agera. Vi tog inte ledningen; det är långt ifrån sant. Jag satt själv i utrikesministerrådet och lyssnade på kollegor, och som jag har sagt förut var det i ett läge verkligen så att några länder köpte all taggtråd medan andra länder köpte alla filtar. Vi hörde till de länder som köpte filtar och faktiskt försökte hjälpa människor på bästa sätt.
Vi har dock även en skyldighet gentemot ordningen och säkerheten i landet att se till att vi kan ta emot folk på ett värdigt sätt, och det var det vi gjorde. Vi gjorde det inte med glatt hjärta, men vi hade definitivt även det nordiska samarbetet i bakhuvudet när vi var tvungna att vidta dessa åtgärder. Så vad skulle vi ha gjort? Vi kunde inte vänta utan var tvungna att agera.