Fru talman! Moderaterna är Sveriges polisparti. Vi står på polisens sida.
Vi lägger 1,1 miljard mer i budgeten än vad regeringen lägger på polisen. Vi lyssnar på polisernas önskelista både vad gäller mer resurser och vad gäller bättre verktyg. Det är samtidigt värt att notera att regeringen lägger dubbelt så mycket pengar på bistånd som de lägger på Polismyndigheten.
Många poliser och åklagare runt om i Sverige gör just nu ett hästjobb för att vända den negativa utveckling med grov organiserad brottslighet som vi ser. Politiken måste stå på deras sida. För Moderaterna är detta en självklarhet. Jag vill därför rikta ett tack till alla poliser men också till åklagare som gör ett fantastiskt jobb. Det kan säkert upplevas som att ens eget bidrag är litet och att man ibland kämpar i motvind. Men låt mig då säga att varje pusselbit, varje enskilt ingripande, gripande och anhållande som sker är otroligt viktigt för att vi tillsammans ska se till att göra Sverige tryggt igen. Så stort tack!
Moderaterna litar på polisen. Men vi litar inte på regeringen. Vi har en situation som är mycket allvarlig med skjutningar, sprängningar och sexualbrott. Det grova våldet ökar. I många delar av Sverige saknas kontroll, och den svenska rättsstaten har i delar ersatts av klaners eller gängkriminellas regler.
Samtidigt har vi en regering som inte gör det som krävs för att vända utvecklingen. Och vårt utskott, justitieutskottet, visar på just detta. I förmiddags kunde vi i justitieutskottet se att ungefär 100 tillkännagivanden har riktats från oss i riksdagen till regeringen. Detta om något är ett underkännande av regeringens kriminalpolitik.
Det betänkande som vi debatterar här i dag innehåller två tillkännagivanden. Det ena handlar om beredskapspolisen som vi moderater tillsammans med en majoritet skulle vilja återinföra, eftersom verkligheten nu ser annorlunda ut än för åtta år sedan. Den ökade gängkriminaliteten, det ökade grova våldet och det förändrade säkerhetspolitiska läget gör att man måste titta på olika typer av åtgärder, där ett återinförande av beredskapspolisen skulle kunna vara en.
Det andra tillkännagivandet handlar om spårsäkring vid sexualbrottsutredningar. Vi vet att sexualbrotten ökar och har gjort det sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister. Det är ytterst bekymmersamt och någonting som man måste vara beredd att ta till alla verktyg för att minska.
När det gäller polisen ser vi att polistätheten i Sverige är riktigt dålig. Sverige har ungefär lika många poliser nu som 2010. Enda skillnaden är att vi 2010 hade 1 miljon färre personer som bodde i det här landet. Det innebär alltså att vi har färre poliser nu per capita än vi hade för tio år sedan. Detta visar också den internationella utblicken, nämligen att vi har den tredje sämsta polistätheten i Europa. Bara Danmark och Finland är sämre än Sverige.
Tyvärr brukar det vara så nu för tiden i mätningar som kommer när vi jämför oss med andra europeiska länder, alltså att vi faktiskt är sämst i klassen vad som än mäts. Det handlar om skjutningar, polistäthet och arbetslöshet. Oavsett i vilka internationella mätningar man väljer att jämföra Sverige med andra länder verkar vi vara riktigt dåliga och ligga i botten.
När det kommer till antalet poliser är förhoppningen att vi ska nå målet att det ska vara 10 000 fler polisanställda till 2024. Men en viktig del av denna satsning var att 7 000 av dessa 10 000 skulle vara just poliser och 3 000 skulle vara andra polisanställda. Detta verkar bli riktigt svårt att nå även om man tittar på de mest gynnsamma scenarier. Vi från Moderaterna kommer inte att acceptera något siffertrixande, utan målsättningen om att två tredjedelar av de polisanställda faktiskt ska vara poliser måste fortsatt ligga fast.
Även när vi tittar på antalet poliser i yttre tjänst ser vi att det har minskat. När man tittar på vad olika representanter säger som anledning till detta nämns arbetsförhållandena och arbetsvillkoren för poliser i yttre tjänst. Detta tycker jag är viktigt, eftersom det i det betänkande som vi just nu debatterar finns förslag om till exempel att en polis som blir spottad på eller utsatt för våld ska ha rätt till kränkningsersättning. Detta säger regeringen nej till. Det är inte att stå på polisernas sida.
Jag satte nästan kaffet i vrångstrupen när jag häromdagen, som många andra, läste om att den socialdemokratiska finansministern vill jaga gängkriminella i deras mardrömmar. Det är väl ingen som tror att Socialdemokraterna är ute efter att jaga gängkriminella i deras mardrömmar. Om det är något som regeringen och Socialdemokraterna är ute efter är det att jaga vanliga invånare som går upp på morgonen, går till jobbet, betalar skatt, åker hem till sitt hus eller sin lägenhet och sätter in sina sparade och skattade pengar på ett ISK-konto. Det är dessa människor som gör rätt för sig. Det är dessa människor som regeringen och Socialdemokraterna jagar i mardrömmarna, inte de gängkriminella, tyvärr.
Jag vill med detta yrka bifall till reservation 24, under punkt 23, från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om kränkningsersättning till poliser. Jag hoppas att den kan vinna bifall i denna kammare.