Fru talman! Siw Wittgren-Ahl har frågat mig hur
jag avser verka för att Sverige ytterligare ska upp-
märksamma den katastrofala situationen för mänskli-
ga rättigheter i Iran och vad jag avser göra inom EU
för att medverka till en demokratisk utveckling i Iran.
Jag delar Siw Wittgren-Ahls uppfattning om att
situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran är
djupt otillfredsställande. Vågen av arresteringar av
reformvänliga krafter under mars månad och nu se-
nast i början av april är oroväckande och förstärker
bilden av att utvecklingen i Iran har tagit en olycklig
vändning. Övergreppen som sker mot oppositionella
grupper och stängningar av tidningar torde bl.a. kun-
na hänföras till en maktkamp mellan konservativa
och reformistiska anhängare i Iran.
I Sveriges kontakter med företrädare för den
iranska regeringen har vi understrukit den stora vikt
vi fäster vid respekten för mänskliga rättigheter. Vi
har också betonat hur viktigt vi anser det vara att
Irans regering åtgärdar de allvarliga MR-problem
som finns i landet. Vi kommer att fortsätta att ta upp
dessa frågor med Iran i både bilaterala och multilate-
rala sammanhang.
Under årets arbete i FN:s kommission för de
mänskliga rättigheterna drev och samordnade Sverige
framgångsrikt EU:s initiativ till den resolution som
antogs för att uppmärksamma situationen för de
mänskliga rättigheterna i Iran och förlänga den sär-
skilde representantens mandat. Utfallet i kommissio-
nen för de mänskliga rättigheterna visar att dessa
frågor är prioriterade även för länder utanför EU och
att EU kan spela en konstruktiv roll i dessa samman-
hang.
Sedan 1997 för EU en s.k. allomfattande dialog
med företrädare för den iranska regeringen. Detta
görs bl.a. för att påverka Iran i frågor som rör demo-
krati och mänskliga rättigheter. Vi avser att fortsätta
denna dialog, dels för att den skapar många kontakt-
ytor och därigenom större möjligheter för EU att
stödja de krafter i Iran som verkar för en demokratisk
utveckling, dels för att den ger kunskap om utveck-
lingen i landet. Förhoppningsvis leder den också till
ökade kontakter, inte bara mellan regeringarna utan
även mellan ländernas befolkningar.
Samtidigt anser både Sverige och EU att breddade
kontakter med Iran bör baseras på att det finns förut-
sättningar för en positiv utveckling. En klar försäm-
ring för de mänskliga rättigheterna i Iran och en
ovilja från Irans sida att ta itu med dessa problem
undergräver förutsättningarna för ett utvidgat samar-
bete. I EU-kretsen betonar Sverige hur viktig denna
ståndpunkt är för vår gemensamma strävan att med-
verka till en mer demokratisk utveckling i Iran.