Herr talman! Jag ska försöka hålla mig inom utsatt tid.
I detta betänkande, SkU18 Punktskatter , har Sverigedemokraterna fyra reservationer. Vi står bakom samtliga dessa, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2.
Punktskatter, skatter på specifika varor och tjänster, fungerar som styrmedel i syfte att påverka produktion och konsumtion i en viss riktning. Sverigedemokraterna har inga invändningar mot att punktskatter används för att styra bort användningen av produkter som är skadliga för folkhälsan och miljön.
Vi konstaterar att punktskatterna ger ett välkommet tillskott i statskassan. Enligt Skatteverkets statistiska årsbok, som gavs ut 2015, inbringade punktskatterna åren 2009-2014 över 120 miljarder kronor per år, även om det minskat något sedan 2010.
Något som vi återkommande har invänt mot är hur vissa punktskatter påverkar den svenska landsbygden. En mycket stor del av Sveriges yta utgörs av landsbygd. Att dessa delar av Sverige fortsätter att leva står och faller med dem som bor och verkar där. Vi vill balansera det vi uppfattar som en storstadsfixering genom att i någon mån vrida fokus mot den del av Sverige som ligger utanför storstäderna. Vi menar att Sverige utgör en helhet och att det som är bra för landsbygden är bra för hela Sverige.
En fråga inom punktskatteområdet som återkommande debatterats i denna kammare ända sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 och som föregående talare tog upp är skatten på handelsgödsel. Vid åtminstone två tillfällen då detta behandlats här i kammaren har Sverigedemokraterna genom sin vågmästarställning lyckats förhindra ett återinförande.
Vi konstaterar med viss lättnad att betänkandet signalerar att regeringen inte kommer att verka för ett återinförande inom den närmaste framtiden. Vi hade dock gärna förtydligat detta med ett tillkännagivande till regeringen, men vi får nöja oss med den positiva anda som vi ändå anar i betänkandet.
Beträffande landsbygden har Sverigedemokraterna yrkat på att det inte bör införas en så kallad vägslitageskatt, som vi menar riskerar att drabba dem som bor och verkar på landsbygden.
Herr talman! I betänkandet om punktskatter avslås en sverigedemokratisk motion om att energiskatten för verksamhetsutövare med serverhallar som huvudsaklig verksamhet ska likställas med den som råder för den energiintensiva industrin, det vill säga 0,5 öre per kilowattimme.
I betänkandet om punktskatter från förra året hänvisades till en pågående utredning om hur bland annat serverhallar behandlas skattemässigt. Utredningen blev klar i höstas. I årets betänkande, som vi debatterar nu, avslås motionen med hänvisning till att Regeringskansliet just nu bereder slutsatserna i denna utredning. Jag har ögnat igenom utredningen som hastigast. Jag får erkänna, herr talman, att jag inte har lusläst vartenda ord, men jag tycker mig ändå ha funnit att slutsatserna ligger ganska väl i linje med vårt yrkande. Det gäller alltså SOU 2015:87, där det står:
"Utöver de branscher som i dag använder mycket el kan användningen inom andra branscher komma att öka. Det tydligaste exemplet är storskaliga datacenter och serverhallar , för vilka det finns ett växande behov. Med ett kallt klimat har Sverige en konkurrensfördel gentemot sydligare länder, eftersom utrustningen då kan kylas med billig, kall luft. Trots detta är elanvändningen omfattande. Studien uppskattar att vidare utbyggnad av datahallar skulle kunna innebära att elanvändningen ökar till 4-5 TWh på årsbasis 2030."
Där står också: "Enligt utredningens bedömningar är vissa företag som verkar i datacenterbranschen både elintensiva och utsatta för internationell konkurrens. Det är två faktorer som med nuvarande modell har ansetts motivera en lägre skattesats. Med beaktande av detta och potentialen i att understödja utvecklingen av en ny industri . som kan skapa nya arbetstillfällen i Sverige, anser utredningen att det finns tillräckliga skäl för att föreslå en lägre skattesats för datacenterbranschen. Utredningen lämnar därför ett sådant förslag.
. Den lägre skattesatsen som i dagsläget gäller för tillverkning i industriell verksamhet föreslås gälla för datacenter där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme med därtill hörande tjänster, utövar sådan verksamhet."
Herr talman! Detta tolkar jag som mycket positivt, och det kommer också att bli positivt under förutsättning att regeringen i sin beredning väljer att ta till sig dessa slutsatser.
Ett något mindre positivt svar har vi fått på vår motion om beskattning av biodrivmedel. Det argument som framförs för att öka användandet av biodrivmedel är i huvudsak den klimatnytta man anser att de genererar. Det finns i och för sig anledning att ifrågasätta detta, åtminstone beträffande första generationens biodrivmedel.
Uppodling av ny mark, som blir konsekvensen av ökat användande av dessa bränslen, förändrar markanvändningen på ett sätt som genererar en koldioxidskuld som kommer att ta många årtionden att kompensera för. Det finns forskning som har lyft fram tydliga konflikter mellan första generationens biodrivmedelsframställning och global livsmedelsförsörjning.
Vi föreslår alltså en bredare analys över nyttan med dessa drivmedel, och en sådan bör genomföras. Där har utskottsmajoriteten svarat något som i alla fall jag tolkar som att ett ökat användande av biodrivmedel är överordnat allt annat.