Herr talman! Den svenska skattepolitiken var under många år en politik vars syfte i sak inte handlade om just skatter, mer än att de skulle finansiera stora kollektiva samhällsinvesteringar och viktiga samhällsreformer som vi gemensamt beslutar om. Skatterna skulle jämna ut skillnader mellan klasser, mellan generationer och mellan olika delar av vårt land, inte minst genom vad vi gör med skattemedlen på utgiftssidan.
Det är en skattepolitik som har skapat förutsättningar för att alla ska kunna göra viktiga livsval utan rädsla. Det är en politik som bygger på att alla bidrar och där alla individer oavsett kön genom egen försörjning kan vara självständiga, med både rättigheter och ansvar. Det är ett skattesystem som finansierar generella, generösa välfärdsprogram från vaggan till graven och som utgör grunden för den välrenommerade svenska modellen, en modell som också har gett svenska och nordiska kvinnor mer av jämställdhet än i andra länder.
I huvudsak gäller detta fortfarande. Men det torde vara uppenbart för alla och envar att generositeten har minskat och att generaliteten är ifrågasatt genom olika krav på prövningar från det allmännas sida gentemot medborgarna. Under de åtta borgerliga regeringsåren har prioriteringarna inte legat på att tillföra de resurser som krävs för generell välfärd utan i stället legat på kraftiga skattesänkningar.
När skattesystemets fördelande och styrande effekter minskar och klyftorna i samhället vidgas, särskilt i frågan om hela landets möjligheter att växa, ökar också kraven på punktskatter med direktåterförening till orter eller län, exempelvis gruvskatt och skatt på vattenkraft, för att ge några exempel från mitt hemlän Norrbotten.
Dagens betänkande omfattar dock inte främst den fiskala skattepolitiken utan just punktskatterna, som har som sitt huvudsyfte att styra konsumtionen för att uppnå gemensamt uppsatta mål inom valda områden, som folkhälsa, samt klara de miljömål som riksdagen har beslutat om.
Jag yrkar härmed avslag på de motioner som behandlas i betänkandet.
Våren 2015 inrättade samarbetsregeringen en kommission för jämlik hälsa. Kommissionen har i uppdrag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället sluts inom en generation. Det är ett regeringsmål som oppositionen borde sluta upp bakom. Kommissionens huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Rökning och alkoholbruk, inte minst bland unga, är två delar som påverkar folkhälsan.
En väg att styra konsumtion handlar om just punktskatter, som behövs för att uppnå målen men som behöver övervägas ur effektivitetssynpunkt och kompletteras med ytterligare åtgärder på finansieringssidan. Samarbetsregeringen vill till exempel utreda åtgärder för att bland annat minska antalet rökare och nyanvändare av tobaksprodukter och har under 2015 gett tilläggsdirektiv till den pågående Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Det finns en proposition som ligger på riksdagens bord och även en skrivelse om en samlad politik mot alkohol, narkotika, dopning och tobak som ska leda fram till 2020.
Herr talman! Punktskatterna spelar också en betydande roll för att uppnå de av riksdagen uppsatta miljömålen. När samarbetsregeringen tog över kunde vi summera att Sverige stod inför hotet att missa 14 av 16 miljömål, ett beklämmande facit för borgerlig och centerpartistisk miljöpolitik.
För att ta denna fråga på allvar och uppnå dessa mål krävs kontrollstationer för uppföljning av de klimat- och energimål som har satts till bland annat 2020, en skrivelse som har lämnats från Miljö- och energidepartementet så sent som i slutet av januari.
Långsiktighet och förutsägbarhet är en av de frågor som står högst på dagordningen när vi uppvaktas av de aktörer som omfattas av målsättningarna om minskad miljö- och klimatpåverkan. Därför anser regeringen att det är viktigt med blocköverskridande arbete likt Energikommissionen men också att se till att de åtgärder som sätts in ger möjlighet till omställning hos svenska företag, vilket exempelvis sker genom stegvis höjning av koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen utanför handelssystemet. Det ger mer tid för berörda företag att ställa om energianvändningen, samtidigt som det innebär att de kommer att kunna ligga i framkant.
Vi måste se till att klimatavtalet från Paris lyckas och öka hushållningen med våra resurser så att även kommande generationer får goda livsförutsättningar. Behovet av omställning i framtiden kommer knappast att bli mindre utan kommer snarare att öka.
Hänsyn har också tagits till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket befinner sig i. Därför föreslog regeringen i budgetpropositionen, vilket antogs av riksdagen, att näringen i dess helhet kompenseras för den höjning som görs av energiskatten på diesel 2016. Därför höjs den nuvarande koldioxidskattereduktionen för arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk till 1,43 kronor per liter. Höjningen innebär en kompensation med 199 miljoner kronor per år.
Samarbetsregeringen vill ytterligare stärka konkurrenskraften för jord- och skogsbruket för att se en ökad produktion av livsmedel i Sverige. Därför höjs nedsättningen av koldioxidskatteredaktionen ytterligare med 27 öre så att den totalt blir 1,70 kronor per liter. Den ytterligare höjningen kostar 100 miljoner kronor.
Samarbetsregeringen meddelade i budgetpropositionen att man inte avser att återinföra skatten på handelsgödsel. Anledningen är det tillkännagivande som riksdagen lämnade till regeringen. Regeringen vill i stället analysera behovet av andra former av beskattning för att minska spridningen av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen. Att bortse från de åtgärder som krävs är att inte ta hand om framtida generationer.
Biodrivmedlens utveckling har nämnts tidigare i debatten. Det är en viktig del för att nå det mål som vi har om en fossiloberoende fordonsflotta, samtidigt som detta har stor betydelse för nya arbetstillfällen och en ny marknad för våra skogsråvaror, inte minst för den del av landet som jag kommer från.
Samarbetsregeringen arbetar med att hitta lösningar som ger stabila och långsiktiga spelregler som är kompatibla på EU-nivå. Man måste ju också ställa sig frågan: Om vi inte gör den anpassningen, vad innebär det för dem som är aktörer på marknaden? Jo, risken är att de hamnar i en situation där de blir återbetalningsskyldiga. I de samtal som vi för med aktörerna är det ganska tydligt att det inte är en situation som de vill komma i.
Jag konstaterar att den borgerliga regeringen misslyckades med den då föreslagna kvotplikten. Den fick man helt enkelt kasta i papperskorgen.
Samarbetsregeringen är medveten om tidspressen och de stora investeringar som riskerar att inte åstadkommas om vi inte ser till att hitta en lösning på sikt när det handlar om kvotplikten och inblandningen.
Slutligen vill jag summera hur viktigt det är att ha en regering som ser hela landet, eftersom vurmen i denna talarstol till stor del har handlat om den delen av landet som jag bor i. Jag är väl medveten om hur långt det är mellan Haparanda och Stockholm. Jag kan bara ta perspektivet i mitt hemlän, det vill säga mellan Kiruna och Piteå.
Det är ett stort land som vi bor i. Jag konstaterar att regeringen så sent som i förra veckan sa nej till förslaget i utredningen om att ta bort nedsättningen av Norrlandsskatten. I stället har regeringen presenterat ett alternativ för att behålla den, just för att man ser hela landet.
Glädjande nog konstaterar vi i dag att Skatteverket backar från att lägga ned en del kontor runt om i landet, just för att det finns en tydlig signal från politiken att det är viktigt att se hela landet.
När det gäller nedsättningen av energiskatten för digital industri har jag varit en av de aktörer som har varit mycket aktiv, både under oppositionstiden och med nuvarande regering, för att åstadkomma en möjlighet för nyetablering av digital industri.
Till skillnad från David Lång har jag lusläst denna utredning. Dessutom för jag, tillsammans med andra representanter från regeringspartierna, en aktiv dialog. Jag ser fram emot regeringens svar på förslaget från utredningen som lämnades i höstas.
(Applåder)