Fru talman! Det som är rätt i detta är mycket riktigt att vi gav kommunerna mer medel och större möjlighet att själva bestämma hur dessa medel skulle användas på utbildningssidan. Man skulle gå in med satsningar redan när eleverna gick på gymnasiet så att de inte hoppade av och därmed inte behövde börja på komvux. Man kunde också lägga medlen direkt på komvux. Därför varierade antalet platser på komvux och platser och insatser på gymnasieskolan. Olika regioner gjorde dessutom på olika sätt.
Detta behövdes just då eftersom den stora delen av dem som studerade på komvux bestod av sådana som hade hoppat av gymnasiet. I dag lägger vi mer pengar i form av riktade statsbidrag till yrkesvux och sfi, eftersom den målgruppen är större. De går inte i gymnasieskolan. Det är alltså naturligt att tycka annorlunda och också göra annorlunda i dag.
Om man ska vara ärlig vill vi bygga vidare på det som den här regeringen har gjort bra. Den har lagt fram förslag om ett yrkespaket. Jag kan lugna Håkan Bergman med att vi tycker att det är bra. Det är delvis exakt detta vi vill göra med en yrkesskola. Vi tycker heller inte att det är jätteviktigt att avgöra exakt vad yrkesskolan är: om det är en egen skolform eller om det ska vara en del av vuxenutbildningen.
Det viktiga är att även ungdomar som är yngre än 19 år kan läsa där, för det kan de inte göra i dag på den kommunala vuxenutbildningen. I stället måste de vänta och bli äldre, vilket är väldigt onödigt om de redan från början vet att de vill det här och ganska snabbt vill få jobb. Exempelvis kommer man kanske hit och som nyanländ behöver försörja sig.
Detta är vad vi vill göra. Bakom de nationella ramar som vi vill ha finns lite grann samma tanke som ni har med regionalt yrkesvux. Det ska bli enklare spelregler för alla de aktörer som bedriver utbildning så att de kan fokusera på innehållet och kvaliteten i stället. Vi vill gå vidare med detta.