Fru talman! När jag och familjen spelar Monopol hemmavid utser vi förstås en som har hand om banken och spelreglerna. När spelreglerna ska läsas upp för någon som inte har spelat det här spelet tidigare är det rätt svårt att göra det fängslande och intressant. Det är vår uppgift här och nu. Vi ska försöka att åskådliggöra hur vi vill ha små ändringar i regelsystemet som handlar om Sveriges lagstiftning, grundlagar och de fri- och rättigheter som konstitutionsutskottet hanterar.
Jag ska göra mitt bästa för att pigga upp det, men ha tålamod - det är ingen lätt materia att försöka göra intressant! Ändå är den väldigt viktig. Det är de här reglerna som handlar om hur vi som demokratiska medborgare ska kunna känna oss trygga och fria i Sverige och i Europa.
Det är redan sagt att vi hanterar ett antal motioner från den allmänna motionstiden som redan har blivit hanterade och att detta är en översiktlig redovisning av partiernas ståndpunkter. Det gäller vad vi skulle vilja förändra och i vilken riktning vi skulle vilja förändra det gemensamma regelverket.
Låt mig, åtminstone översiktligt, ta upp det som Kristdemokraterna nämner i sina motioner.
I reservation 2 går vi igenom ett utvidgat skydd för fri- och rättigheter. Vi talar om de grundläggande kriterierna för en fungerande rättsstat. Rättsordningen måste präglas av rättslikhet, rättssäkerhet, rättstrygghet, rättstillgänglighet och öppenhet, skriver vi i vår reservation. Rättsnormen ska ha sin utgångspunkt i det som är etiskt godtagbart. I reservationen pekar vi på att vi vill närma oss det som man skulle kunna kalla för ett normalt europeiskt betraktelsesätt på rättsstaten, och successivt sortera ut rättspositivismen ur det rättsliga perspektivet. Det finns någonting som är rätt och riktigt och etiskt godtagbart oavsett vilka majoriteter som finns i riksdagen.
Vi tror att det skulle vara värdefullt att utreda huruvida även fri- och rättigheter mellan enskilda bör grundlagsfästas, och inte som nu i huvudsak vara inriktade på förhållandet mellan den enskilde och det allmänna.
När jag nu kommer till reservation 3, fru talman, vill jag yrka bifall till den. Det gäller ett förslag om en värdekommission. En sådan har gått av stapeln i Norge. Under en längre tid talade det norska samhället på alla nivåer, i skola, i kommuner, i fylken, i deras motsvarighet till riksdagen - Stortinget - om vilken etisk grund samhället har och vilka värderingar som ska ligga till grund för det.
Vi tror att det skulle behövas en svensk värdekommission, där själva tanken är att samtalet, debatten, om de grundläggande mänskliga värdena skulle befruktas av en sådan värdekommission. Där skulle det kunna finnas anledning att fokusera på frågeställningar om vilka de grundläggande värdena för ett gott samhälle är, vilka inspirationsgivarna för dessa är och hur vi tillägnar oss etiken eller värdena - familjens, skolans och rättssystemets. Det kan också vara mediernas och övriga signalgivares betydelse som värde- och normöverförare, hur rättssystemet och rättstänkandet byggs upp utifrån den gemensamma värdebasen, samhällsekonomins beroende av en fungerande etik i form av tillit och förtroende, ekonomins drivkrafter, familjens betydelse för ett gemenskapstänkande, värdebasens betydelse för uppbyggande av företags- och organisationskulturer, värdebasens utveckling och betydelse i ett informationssamhälle och så vidare. Allt detta skulle kunna beröras i en värdekommission, och vi vill återigen lägga fram det för riksdagens prövning.
I reservation 5 talar vi om rätten till liv. Det väsentliga med en portalparagraf i vår lagstiftning är att ålägga det allmänna att positivt verka för att rättigheten i fråga skyddas och främjas. Vi menar - och jag tror inte att någon kommer att säga emot mig - att den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv. Vi menar att det bör ingå i regeringsformens värdeorientering genom målsättningsstadgandena. Det behövs ett tillägg till 1 kap. 2 § regeringsformen med en innebörd att den offentliga makten ska utövas med respekt för människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.
I den sjunde reservationen talar vi om samvetsfrihet. Man kan säga att det naturligtvis finns en sådan; du får ha vilket samvete du vill bara det inte leder till några radikala krav på omgivningen. Men vi menar att det hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna i en rättsstat att kunna vägra att utföra något för sitt samvetes skull utan att få en rättslig eller annan påföljd.
Egentligen handlar det inte så mycket om att vi vill tillföra någonting i svensk lagstiftning. Frågan är i stället hur Sverige ska tillämpa Europakonventionen, som redan är en del av svensk lagstiftning sedan sju år tillbaka. Där finns talet om en samvetsfrihet. Frågan är hur den ska implementeras i svensk lagstiftning i övrigt.
Den negativa föreningsfriheten berörs i reservation 8. Det har redan ordats om den, och jag ska inte utveckla det vidare. Det handlar om rätt att utan sanktion kunna utträda ur en förening.
I reservation 9 vill vi ha åtgärder mot rasistiska organisationer. Vi tror att det skulle vara meningslöst att direkt förbjuda rasistiska och likvärdiga organisationer. De skulle ganska snabbt återuppstå under ett annat namn i morgon. Vi tror att det är effektivare att kriminalisera det enskilda deltagandet i organiserad rasism. Därför vill vi att regeringen ska utreda åtgärder för att få ett tydligt generellt grundlagsstöd så att enskilds stöd till eller deltagande i en rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet ska kriminaliseras.
I reservation 10, som också har kommenterats tidigare, talas det om retroaktivitetsförbudet. Vi nämner i reservationen att regeringen då och då föreslår lagstiftning med retroaktiv tillämpning på ett skatteområde. Det menar vi är felaktigt. Det är nödvändigt att regeringsformens principiella förbud mot en retroaktiv skattelagstiftning skärps så att man inte i efterhand kan åka på en smäll på grund av det som har varit tidigare i skattehänseende.
I reservation 11 talar vi om rättsligt bindande skyddsregler för diskriminering. Vi menar att det behövs ett tydligt diskrimineringsskydd för människans integritet oberoende av religion, ålder, ras, hudfärg, kön, språk, sexuell identitet, genetiska särdrag, börd, ekonomisk och social ställning, funktionshinder och etnisk och politisk tillhörighet. Vi tror att sådana formuleringar blir opinionsbildande och att de är viktiga i sig, men vi vet ju att de inte kan användas i en rättslig process. Det riskerar att bara bli vackra ord och en allmän riktningsgivare. Detta är någonting som vi tycker är värdefullt, och därför menar Kristdemokraterna att det är angeläget med skyddsregler i grundlagen som är rättsligt bindande och som kan användas i rättsliga processer.
Äganderätten har redan kommenterats. Jag bara konstaterar att också Kristdemokraterna vill att den privata äganderätten ska skyddas och stärkas jämfört med hur situationen är i dag.