Fru talman! Det betänkande som vi nu ska behandla, KU12, tar upp motioner från den allmänna motionstiden i höstas, det vill säga hösten 2003. Det är då att notera att många av de frågor och yrkanden som väcktes under höstens motionsperiod sammanfaller helt eller delvis med sådana som väcktes redan hösten 2002 i samband med det då nyligen hållna valet. Det här innebär att konstitutionsutskottet behandlar de frågor som nu är föremål för prövning lite mera flyhänt, eftersom de behandlades mera ingående redan våren 2003, alltså förra året.
I det här betänkandet handlar många av yrkandena om vidgade fri- och rättigheter, rätten till liv, tveksamhet eller främlingskap eller vad man ska säga till negativ föreningsfrihet, förbud mot rasistiska organisationer och så vidare.
Vi moderater har i det här betänkandet, precis som vi hade i motsvarande betänkande för ett år sedan, ett antal reservationer antingen ensamma eller tillsammans med något eller några av de övriga borgerliga partierna, och jag ska be att i korta ordalag få redogöra för några av de reservationerna.
I reservation 1 vill vi gärna få till stånd en vidgad respekt för fri- och rättigheterna. Vi anser inte att de i tillräcklig grad skyddas i dagens regeringsform. Det gäller till exempel äganderätten och näringsfriheten som kan åtnjuta ett större skydd. Vi tycker också att det bör finnas ett starkare skydd mot rättighetsinskränkningar, oavsett vilka fri- och rättigheter det gäller. Det finns ju begränsningsgrunder i 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen. Vi tycker att tillämpningsområdet av dessa skulle kunna vidgas till att gälla till exempel även äganderätten i högre grad än vad som sker.
Vi anser också att minoritetsskyddet bör stärkas rent generellt och att man skulle kunna göra det genom att i högre grad använda det särskilda beslutsförfarande som anges i 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen. Skälet till det är att då skulle utrymmet också öka för att ägna sig mera åt eftertanke och noggrant övervägande om man skulle kunna använda sig av möjligheten att skapa uppskov i en riksdagsbehandling av ett ärende. Syftet är att stärka medborgarnas förtroende för det politiska systemet och den demokratiska beslutsprocessen. Vi anser också att det finns en brist i samstämmighet mellan Europakonventionens och regeringsformens skyddsnivåer, fastän Sverige ju har tillträtt och även inkorporerat Europakonventionen i den svenska rättsordningen. Det här problemet skulle man kunna lösa, menar vi, genom att antingen upphöja Europakonventionen till grundlag eller utvidga tillämpningsområdet i 2 kap. 12 § regeringsformen till att även omfatta Europakonventionen.
Fru talman! I reservation nr 8 talar vi för en negativ föreningsfrihet. Det är ju så att vi har rätt att organisera oss fritt i det här landet, men rätten att utan sanktion utträda ur en förening är inte lika självklar. Vi exemplifierar det med att Arbetsdomstolen till exempel vid flera tillfällen har slagit fast att en medlem i en facklig organisation har rätt att lämna organisationen på egen begäran, men att det fortfarande förekommer att fackliga organisationer nekar eller ställer upp hinder av olika slag om en medlem önskar utträda. Det här är, tycker vi, otillfredsställande.
Man kan också peka på svårigheter för arbetssökande som kanske inte tillhör rätt fackförbund eller som inte är organiserade i något fackförbund över huvud taget att få anställning därför att arbetsgivaren förvägras av fackliga hänsyn rätten att anställa någon, eller i varje fall utsätts för påtryckningar om att acceptera att ansluta sig till ett kollektivavtal. Det menar vi inskränker rätten att vara fritt organiserad. Ett bättre skydd i detta avseende efterlyser vi i den reservationen.
Vi pekar i reservation 10 på att regeringen i allt högre grad och allt oftare använder sig av retroaktiv lagstiftning på skatteområdet. Det finns möjligheter i lagen att använda sig av undantag för att ha retroaktiv lagstiftning på skatteområdet, men meningen med den regeln är att den ska användas ytterst restriktivt.
Vi tycker oss förmärka att regeringen har använt undantaget i lite högre grad än vad som egentligen är avsett. Därför bör man koncentrera uppmärksamheten på regeringsformen när det gäller ett mer principiellt förbud mot retroaktiv skattelagstiftning. Den bör skärpas.
I reservation 14 framhåller vi att det vore av värde om vi fick en mer samlad och sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Den är nu spretande på olika håll. Om man sammanför den till en lag skulle man också kunna följa upp det med en mer sammanhållen antidiskrimineringsmyndighet eller ett NR-ämbete i stället för en rad olika ombudsmannainstitutioner som vi i dag har.
Vi föreslår helt enkelt att man strävar efter en mer sammanhållen antidiskrimineringslagstiftning. Det talar vi oss varma för i reservation 14.
Fru talman! I reservation 17 gör vi slutligen gemensam sak med de övriga borgerliga partierna och reserverar oss till förmån för att vi bör få en förstärkning av äganderätten. Den bör kunna bli föremål för behandling och utredning i den författningsutredning som är under tillskapande.
Det finns anledning att också lyfta fram skyddet som finns i 2 kap. 18 § regeringsformen men även i Europakonventionen och peka på de möjligheter som där anvisas att låta äganderätten omfatta annan egendom än bara mark och byggnader, som oftast är fallet i dag. Det finns till exempel inget skydd för immaterialrättsliga rättigheter på äganderättsområdet. Det bör ses över.
Fru talman! Med dessa ord ber jag att få yrka bifall till reservation 1 som vi moderater har i betänkandet.