Herr talman! Det vi nu har att behandla är vissa
yttrandefrihetsfrågor som har uppkommit i
anledning av den allmänna motionstiden 1992/93.
Det handlar om ett antal motionsyrkanden.
Här har av Hans Göran Franck framhållits att
socialdemokraterna har en reservation till detta
betänkande som går ut på att man vill förbjuda i
princip all åsiktsreklam i radio- och TV-program.
Det har nu inte utskottets majoritet funnit
anledning att stödja. Det beror just på att det
förekommer åsiktsreklamförbud och reklamförbud
inom public service-verksamheten, dvs. inom
Sveriges Radios ram. I radio- och TV-program som
sänds av något av Sveriges Radios programbolag
får varken åsiktsreklam eller annan form av reklam
förekomma.
Däremot föreligger inte något liknande förbud i
satellitsända TV- och radioprogram. Orsaken till
det är delvis att de frifinansierade radio- och TV-
företagen skall ha möjligheten att kunna finansiera
sin verksamhet med reklam, alldeles oberoende av
om den är av åsiktskaraktär eller annan karaktär.
Särskilt mycket åsiktsreklam har hittills inte
förekommit. Det har förekommit viss reklam. Ett
par politiska partier har visserligen sänt vissa
åsiktsbudskap i TV 3 och i TV 5 Nordic. Det är
riktigt. Men i någon större omfattning har detta inte
ägt rum.
Vidare kan man fråga sig om det är på det sätt som
Hans Göran Franck hävdar, nämligen att
åsiktsreklam av princip inte bör förekomma i
etersända eller satellitsända radio- och TV-
program. Hur skall vi hantera tidningarna i
motsvarande mån? I tidningarna är det tillåtet att
köpa utrymme för olika former av reklam. Det gör
många olika grupper i vårt samhälle. Det är också
en form av åsiktsreklam, ett köpt annonsutrymme.
Man kan fråga sig hur konsekvensen blir om man
skulle förbjuda åsiktsreklam även i tryckta medier.
Sedan kan jag hålla med Hans Göran Franck om att
det i etersänd public service-verksamhet vore
olyckligt att släppa in reklam av vilket slag den än
må vara. Vi har som sagt bestämmelser som
reglerar det förbudet i Sveriges Radios
programbolag. Det tror jag är till fyllest.
Ny demokrati har också ett antal reservationer till
det här betänkandet. Den första tar sikte på
yttrandefrihetsgrundlagens reklamregel. Det är väl
ingen hemlighet att vi i Moderata samlingspartiet
var mycket tveksamma till att införa den generella
bestämmelsen om möjlighet att införa
reklamförbud genom vanlig lagstiftning.
Men jag vill samtidigt till Harriet Colliander säga
att förutsättningen för att vi över huvud taget --
efter många års utredande inom de politiska
partierna -- skulle få en ny grundlag som reglerade
just yttrandefrihetsfrågorna inom eterburna, eller
skall vi säga elektroniska medier var just att vi fick
en någorlunda stor samstämmighet mellan de i
överenskommelsen deltagande partierna. Bland
dem fanns också Moderaterna.
När detta förslag diskuterades och antogs i
riksdagen anmälde vi stor tveksamhet. Men vi
tyckte ändå att det var värt priset att acceptera
detta tills vidare för att över huvud taget få denna
grundlag, som är ett steg i rätt riktning. Men vi är
inte i alla stycken nöjda.
Jag kan väl tillåta mig att inför kammaren kort
redogöra för att vi från moderat sida faktiskt också
har skrivit ett särskilt yttrande med anledning av
just yttrandefrihetsgrundlagens reklamregel. Där
säger vi att utvecklingen sannolikt går därhän, dels
på grund av de vidgade europeiska
integrationssträvandena, dels med anledning av att
Sverige sannolikt står inför ett införlivande av
Europarådskonventionen med svensk rätt. Detta
leder sannolikt fram till att vi får en liberalare syn
också på möjligheten att sända reklam rent
generellt i medier. Då skulle den här regeln så
småningom köksvägen, om uttrycket tillåts, bli
överspelad av de nu nämnda skälen.
Harriet Colliander och Ny demokrati har också en
reservation som rör rätten till genmäle. Där har
utskottets majoritet stannat för ett avstyrkande av
det enkla skälet att den fråga som rör
genmälesrätten är föremål för överväganden hos
Radiolagsutredningen. Det finns ingen anledning
att föregripa utredningen innan vi ser vad den kan
komma fram till. Därför har utskottet avstyrkt
denna begäran.
Ny demokratis tredje och sista reservation är den
som gäller jury i tryckfrihets- och
yttrandefrihetsmål. Där har Harriet Colliander och
Ny demokrati sagt att man avstår från att yrka bifall
till densamma. Jag kanske inte närmare behöver
kommentera den reservationen, herr talman.