Herr talman! Det är klart att regeringen ska beakta jämställdhetsaspekter i alla de förslag som vi lägger fram för riksdagen. Det ingår också i direktiven till de kommittéer som är tillsatta att de ska beakta jämställdhetsaspekterna och göra jämställdhetsanalys. Det har funnits med i Utjämningsutredningens arbete. Inte ens Folkpartiets representant i utredningen föreslog att man skulle ha någon sorts lönekostnadsingrediens i utjämningssystemet.
Det är viktigt att se utjämningssystemet för vad det är. Det handlar om att inom de givna ekonomiska förutsättningarna just momentant se till att alla kommuner och landsting har likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Det problem som Nina Lundström tar upp och som jag också är medveten om, nämligen de stora löneskillnaderna mellan könen, är en annan sak. Det handlar om vilket utrymme vi totalt sett kan skapa för kommunsektorn som kan göra det möjligt för kommunsektorn att också successivt få upp kvinnolönerna generellt inom det viktiga vård- och omsorgsområdet. Men utjämningssystemet handlar om förutsättningarna i dag, alltså hur vi ser till att alla kommuner och landsting utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns har likvärdiga förutsättningar att klara sina välfärdsuppdrag.
Jag tycker att det är väldigt angeläget att vi framöver skapar ett utrymme generellt för kommun- och landstingssektorn under de kommande åren så att det är möjligt att fortsätta på vägen att utjämna löneskillnader och höja kvinnolönerna i den offentliga sektorn. Men det menar jag är en annan fråga än den som gäller utjämningssystemet.