Herr talman! Precis som det har sagts är det här ett motionsbetänkande med nio motionsyrkanden om vissa folkrörelsefrågor. Med anledning av den rubriken vill jag skicka med några saker.
Det är bredd på frågorna även i det här betänkandet. De handlar om alltifrån vilka som är folkrörelser till lokalfrågor.
Flera av kraven är tillgodosedda, resten är på gång, kan man sammanfatta det hela med.
Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på reservationerna.
Jag ska först säga några ord om folkrörelsetraditionen.
Den svenska folkrörelsetraditionen är unik, säger vi. Det är den också. I internationell jämförelse kan vi säga att en mycket stor del av den svenska befolkningen deltar aktivt och frivilligt i olika arrangemang i föreningar, även för andra människors bästa.
I utredningen som det hänvisas till i betänkandet - den heter
Rörelser i tiden
- uppges att 50 procent av befolkningen gör någon form av frivilliga insatser. Det är inom någon organisation eller enskilt. Det offentliga måste värna och ta till vara detta enorma engagemang.
Vid sidan av denna positiva bild kan det konstateras att var fjärde medborgare är passiv i samhällslivet och står utanför ett kontinuerligt socialt nätverk. De deltar inte i något föreningsliv eller i informella frivilliginsatser och har inte ett nätverk - det vill säga några personer runt omkring sig. Det är en bild av ensamhet och utanförskap som det är såväl samhällets som enskilda medborgares och föreningslivets uppgift att bryta.
Folkrörelsepolitiken ska bidra till att utveckla, fördjupa och bredda demokratin och stärka den sociala ekonomin i samhället. För oss kristdemokrater är det viktigt att stärka de ideella krafternas inflytande i samhället. Vi menar att samhället egentligen består av tre likvärdiga delar. Det är den offentliga, som vi har mycket ansvar för här, den privata och den ideella. Alla delar har ett ansvar för den svenska välfärden.
Det offentliga har naturligtvis det yttersta ansvaret för varje enskild människa som lever och verkar i vårt samhälle, men i det arbetet har även samhällets andra delar en viktig funktion. I ett samhälle där de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer finns det större möjlighet att se och synliggöra varje enskild människa. Där delar samhällets aktörer på ansvaret för medborgarna.
Det finns ett väl utbyggt offentligt skyddsnät, men också ideella organisationer som fångar upp dem som faller igenom.
Inom parentes vill jag säga att jag tycker att till den här frågan hör möjligheten till avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer. Den frågan tillhör ju inte primärt oss här i dag och den hör inte heller till vårt område eller dagens debatt. Jag bara nämner den som en parentes.
Jag ska göra några kommentarer till de specifika frågorna i betänkandet.
Sammanfattningsvis kan sägas, som tydligt framkommer i betänkandet, att folkrörelsefrågorna just nu bereds i Regeringskansliet med anledning av den utredning som jag nämnde -
Rörelser i tiden
. Det gäller de sexualpolitiska organisationerna, jämställdhetspolicyn för ideella föreningar och frivilligcentraler som också omnämns i detta betänkande.
Just motionen om frivilligcentralerna tycker jag personligen är intressant och viktig. På detta område har det också skett en intressant utveckling. Frivilligcentralerna startades i början av 1990-talet och utgör ett viktigt komplement till offentlig och privat sektor och erbjuder mötesplatser och kontaktpunkter för den som vill delta i frivilligarbete.
Det har också skapats ett forum och en dialog på regeringsnivå när det gäller detta område. Samtal pågår också mellan regeringen och ideella aktörer verksamma inom det sociala området som ska mynna ut i en överenskommelse om hur relationerna mellan staten och den ideella sektorn kan utvecklas just på detta område. Detta ska för övrigt redovisas den 31 mars, vilket framgår av betänkandet. Detta tycker jag är det positiva svaret på denna intressanta motion.
Leif Pettersson tog också upp frågan om allmänna samlingslokaler. Jag tycker att den frågan är viktig. Precis som Leif Pettersson sade är samlingslokaler överallt i hela landet viktiga mötesplatser också på kulturområdet och en del i kulturens infrastruktur. Detta är också en viktig del av den översyn och den utredning som nu sker på kulturområdet, och detta är en viktig del av förutsättningarna för det framtida kulturella arbetet.